Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till frågan om ”realismens triumf”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dets eufori. I ett titaniskt skaparmedvetande jämför han sig
med Napoleon. Makt — ära — herravälde — auktoritet —
legitimitet: för honom var detta former av mänsklig storhet. Han
gav dem sin beundran.” (”Kritische Essays zur Europäischen
Literatur”, sid. 113, Bern 1950)
Det är denna förebådande kvalitet som bidrar till att göra Balzac
till en alltmer fascinerande författare ju längre den tid går för
vilken han haft rätt.
Då vi lever i just denna tid vore det orimligt om Balzac inte
skulle fascinera oss. Men just det att vi lever i denna tid gör det
svårt för många att våga nämna vad det är som fascinerar.
Bernard Guyon skrev det grundläggande arbetet om Balzacs politiska
tänkande (”La Pensée politique et sociale de Balzac”, Paris 1947),
men Ernst Robert Curtius påpekar att Bernard Guyon döljer det
tvetydigt fascinerande under skamsna omskrivningar som att
Balzacs tanke tycks komma i närheten av vissa modärna ideologier
vilkas osedvanliga expansionskraft och väldiga framgång på ett
alltför tydligt sätt visat sig under senare år. Det är just när den
gode humanisten Bernard Guyon nästan skamset skriver detta två
år efter det att fascismen militärt övervunnits som ”realismens
triumf” blir en dogm i ett strängt sammanhållet marxistiskt
system. Denna dogm är inte bara en ersättning för en borgerlig
in-dividualpsykologisk fras om Balzacs ”inre kluvenhet”, den har en
bestämd social funktion. Men innan jag tar upp detta vill jag
bara i korthet nämna något om Engels brevutkast av år 1888.
Utkastet är skrivet på engelska. Det är odaterat men av ett
brev som Margaret Harkness sände Engels den 5 augusti 1888
framgår dock att Engels i början av april år 1888 sänt henne ett
brev. Den engelska originaltexten till hela brevutkastet
publicerades såvitt jag vet första gången år 1948 — då kontrollerad mot
fotostater av Engels handskrivna koncept — i Michael Lifschitz
samlingsvolym: ”Karl Marx und Fredrich Engels iiber Kunst und
Literatur”.
Vanligtvis brukar brevet översättas från den tyska
översättningen. När det första gången spreds genom Die Linkskurve i
mars 1932 så var det översatt från ryska språket; det framgår av
inledningsorden: ”Liebe Miss G.” Originalets ”Miss H” har
trans-skriberats till ryska och sedan översatts till tyska. Dessa översätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
