Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ga skribenter sägs att Kampucheas revolutionära organisation
skapats utifrån. Man gör då en sammanblandning mellan två olika
förhållanden. Det ena är att det finns internationell samverkan,
internationell solidaritet och internationell debatt. I sin
internationella organisation var till exempel Ho Chi-Minh länge ansvarig
för arbetet i ett flertal länder. Sedan blev han en stor ledare för
sitt eget folks nationella och sociala befrielsekamp. På samma sätt
var Friedrich Engels en gång i sin internationella organisation
ansvarig för arbetet i Spanien, Italien, Portugal och Danmark. Det
vore orimligt att söka tänka bort Friedrich Engels ur till exempel
Italiens arbetarrörelse. Men det vore än orimligare att säga att
Italiens arbetarrörelse skapats av Engels. Varje folk skapar sin
historia; skapar sina organisationer. Ingen revolution kan
exporteras eller importeras. Den revolution som exporteras över sina
egna gränser slår om i sin motsats och blir ett folkförtryck.
Kampucheas folk har skapat sin egen politik. Den som hävdar att
Kampucheas befrielse ”egentligen” var en skapelse av några
andra ... den söker blott forma en teori för annexion; en teori för
Kampucheas nationella förintelse. Kampucheas kämpande folk är
internationalister. Det har de visat i handling under de långa
bittra krigsåren. Men det finns ingen motsättning mellan denna
internationalism och det kampucheanska folkets rätt att själv
forma sin framtid. Kampucheas Kommunistiska Parti, Demokratiska
Kampucheas regering och folk har aldrig accepterat någon
Bresj-nevdoktrin. Det är inför Kampucheas folk som dess regering är
ansvarig.
Det finns ytterligare en fråga i detta sammanhang jag vill ta
upp. På våren 1967 reste jag runt i dåvarande Kambodja. Jag var
nere vid kusten och färdades upp längs gränsen mot Vietnam; jag
var i Angkor och nordvästra Kambodja. Vid den tiden hade
fattigbönder i Battambang spontant rest sig i väpnad kamp mot
det feodala förtrycket. Den politiska situationen i landet var
invecklad. I städerna kämpade de progressiva mot Förenta
Staternas imperialism. På landsbygden ledde de bonderörelsen. Från
Förenta Staterna fördes en rasande propagandakamp mot prins
Sihanouk. Samtidigt gav det fattiga Kambodja broderlig och
solidarisk hjälp till Vietnams folk.
Kampucheas Kommunistiska Parti tog ledningen i den
anti-im-perialistiska och anti-feodala kampen. Det ledde fattigböndernas
väpnade kamp; det arbetade med alla medel för att säkra
nationens existens. Det gav Sihanouk sitt stöd i denna kamp mot
Förenta Staternas infiltration. Det pågick alltså en väpnad anti-fe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
