Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odal kamp i landet och samtidigt sökte imperialismen vinna
överhanden. Uppgiften för den internationella anti-imperialistiska
solidaritetsrörelsen vid denna tid var helt entydig. Den gällde att
skapa solidaritet med det lilla och fattiga Kambodja (som då hade
30000 man i sin armé) i dess motstånd mot Förenta Staternas
försök till imperialistisk supermaktshegemoni över Kambodja.
Från visst håll gjordes då försök att få den anti-imperialistiska
solidaritetsrörelsen att vända sig mot Sihanouk; att angripa
Kambodja. Om detta hade blivit rörelsens linje då hade den objektivt
kommit att tjäna de intressen som då strävade efter att utplåna
Kambodja. Nu tog solidaritetsrörelsen den gången inte detta
oriktiga beslut trots de felaktiga råden. Men lärdomen är viktig
också när det gäller andra länder i Tredje Värden. Kampuchea
utsattes ändå från sextiotalet med jämna mellanrum för en falskt
anti-imperialistisk propaganda som riktade huvudslaget mot den
”reaktionära” regeringen och inte mot den supermakt som då
sökte vinna hegemoni över landet.
På den tiden kämpade de revolutionära och demokratiska
krafterna i Kampuchea med egen kraft för att förändra sitt land;
de ville krossa de feodala förhållandena och skapa ett
demokratiskt Kampuchea. Detta var det kampucheanska folkets egen rätt.
Deras kamp motsvarade det överväldigande flertalets intressen.
Där enades den nya arbetarklassen, bönderna som utgjorde 85 %
av befolkningen, studenterna, de intellektuella och olika
progressiva personligheter. Denna kamp hade med all säkerhet fört till
framgång. Nu har den segrat tvärs genom ett det blodigaste av
krig men utan den imperialistiska inblandningen hade folkets
seger varit lika given ... och offrens antal oändligt mycket
mindre! Också nu i efterhand är jag helt och fullkomligt övertygad om
att vi gjorde rätt som år 1967 vägrade lyda de råd från visst håll
som sade att Sihanouk och Kambodja borde avslöjas som
”reaktionärer” och i stället sökte stärka den anti-imperialistiska
solidariteten mot den supermakt som då sökte skaffa sig hegemoni över
Kambodja. Det är en erfarenhet att lära av!
För tre år sedan segrade Kampucheas folk i sitt långa och tunga
befrielsekrig. Det redan fattiga landet hade blivit ödelagt. En stor
del av hela nationen hade stupat under befrielsekriget. Men detta
krig räddade Kampuchea som nation. Ett nederlag i detta krig
hade inte varit blott ett nederlag. Historien är lång och varje folk
har lidit nederlag en gång och flera gånger. Men detta krig gällde
nationens existens. Den stod på spel. Hade Kampucheas folk
förlorat kriget då hade nationen förintats och blott spillror skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
