Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senaste månaderna så tydligt visat sig tillhöra.”
I andra tidningar och tidskrifter publicerade andra
representanter för professor Malmqvists institution nästan ordrätt
likalydan-de artiklar. I Expressen 9-7-77 lade den unge japanologen vid
institutionen, Lars Vargö fram ytterligare några synpunkter:
”Myrdals gemena debattmetoder torde avliva sig själva; hans
attityd gentemot västerländska forskare måste bemötas ...
Västerländska studenter får, vid studiet av Kinas historia, lära
sig som ett axiom att den officiella historieskrivningen inte är
att lita på ... Japanska historiker ger blanka attan i om de
”förolämpar de kinesiska forskare” som sysslar med samma
humanistiskt vetenskapliga område.”
Docent Per Sörbom, docent i lärdomshistoria i Uppsala, förde en
egen linje i debatten. Han ville inte ingripa i diskussionen mellan
Jan Myrdal, Lars Ellström och Göran Malmqvist utan ställde
frågor rörande nyhetsförmedling och journalistiska
arbetsmöjligheter i Kina. Han var inte fientlig.
Övriga deltagare i debatten lade inte till några nya argument. I
något fall har de också senare retirerat och förklarat sig ändrat
inställning.
Men när polemiken öppnar den 21 juni 1977 är jag inte
medveten om vad den ytterst rör sig om. Det blir jag först efter
professor Malmqvists inlägg...
China nach Mao Tsetung und Dritter Bericht aus einem chinesischen Dorf,
Oberbaumverlag 1978
Kina på huvudet
Alltså har DN äntligen fått tag på en lämplig sinolog och kunnat
stort slå upp att jag är ohederlig och blivit opålitlig. Det var väntat.
Att jag finner sinologer onödiga är känt. Vi behöver folk som
lär sig danska lika väl som grekiska; kinesiska lika väl som tyska.
Men vi behöver inte några ”danmarkskännare” eller
”kinakänna-re”. Ty sådant finns inte.
Och att studenter som läser kinesiska har annan uppfattning
om förhållandena i Kina än jag är inte konstigare än att vi har
olika uppfattning om förhållandena i Sverige trots att vi alla är
födda i Sverige och ofta besöker Sverige och kanske till och med
bor i Sverige.
Därför har jag också strävat efter att kinesernas stort planerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
