Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock; här sviker DN. Och det är just för detta sveks skull som
jag i artikel efter artikel dessa två senaste år angriper DN och dess
redaktionella och politiska ledning.
Men när DN ska svara förmår DN alls ingenting säga om
sakfrågorna; förmår bara ta det lilla klivet från gliring till debatt
om min heder. Fast inte ens om DN och Ellström förmådde
anpassa mitt skrivande till det på DN lämpliga sättet skulle detta
ändra en stavelse i frågan om huruvida kineserna har rätt eller fel
när de säger att kriget är oundvikligt.
Men ännu en hade då sällat sig till de tigande eller de
inner-spaltsfnittrande.
Expressen 23.6. 1977
Bilden av Kina
Många läsare tror att Kinas politiska kurs på något avgörande sätt
förändrats detta senaste år. Kursen 1977 skulle inte längre vara
kursen 1975. Däremellan ligger uppgörelsen med ”de fyra” 1976
- och den ändrade kursen. Det är tråkigt att de tror så, ty de tror
fel.
De politiska beslut som lade fast kursen togs av partikongress
och folkkongress, och det gällde 1975 som 1976 och 1977. Det har
dock förts kamp om kursen. Den kampen förs inte i den
parlamentariska demokratins former. Men det är denna politiska och
sociala kamp bland Kinas hundratals miljoner som ytterst blir
avgörande. Kina är inte monolitiskt, och kampen förs om mycket
konkreta frågor. Den är helt begriplig för envar.
Men om detta har svensk publik dåligt informerats. I ledande
nyhetstidningar som DN har publiken inte kunnat läsa nyheter
och kunnat få veta exakt vad som sagts i Peking. Ty DN:s
nyhetsbevakning har blivit ryckig och privat. Om Kina ”tycker” och
”känner” och ”undrar” DN:s nyheter. Informationen blir
därefter.
Det finns också ett gängse europeiskt-amerikanskt fenomen
som bidrar till att förvrida bilden av Kina. Det är den ”besvikna
vänstern”.
I kölvattnet efter 60-talets studentprotester, ungdomsrevolter
och kamp mot kriget i Vietnam slängdes många yngre
akademiker vänster ut. Nu på 70-talet är det inte längre ekonomisk
högkonjunktur. Nu är det massarbetslöshet och vinden blåser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
