Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än jag får jordfästa henne. Hon är min brud, och i
34 år har hon varit mig trogen. Hon fryser ihjäl, om
man nedlägga henne utan svepning. Sjung likpsalmen,
klockare, sjung, och pastorn må läsa bönerna. Jag
skall ringa bim—bom—kom, bim—bom—kom!
Kapellanen och kyrkväktaren försökte med goda
ord och halft våld förmå Simon att ge rum, men denne
svängde utmanande sina armar, beredd att försvara sig.
Under det man rådslog om, hvad man borde taga
sig till, steg Hans fram och sade:
— Jag tycker, att Garpgårds-Simon själf borde
svepa sin brud och läsa öfver henne, vi andra, vi
skola bara täcka till grafven.
Den tilltalade såg upp; det blixtrade till i hans
halfslutna grå ögon; i ett nu hade han slitit af sig sin
gamla rock och lagt sig på kanten af gropen. Det var
helt rörande att åse, huru gubben med ängslig
omvårdnad svepte sin rock kring den ännu synliga öfre delen
af klockan. Han jämkade och bäddade om den kalla
malmen, som den varit ett litet barn.
— Nu hvilar hon varmt, sade gubben belåtet och
reste sig. Sedan knäpte han händerna samman och
mumlade „Af jord est du kommen, af jord est du kommen“,
under det att de andra satte trästammar öfver
gropens mynning och täkte denna med mossa och stenar.
När alt var färdigt, tog prästen till ordet:
— Haf tack, go vänner, för den tjänst ni visat
vår kära kyrka! Och han fortsatte tveksamt: I den
kommer under en tid framåt endast prosten att då och
då predika; jag måste lämna er för att bortföra
återstoden af kyrkans silfver. Men dessutom har vår
regering genom biskop Gezelius gifvit landets präster rätt
att på någon tid lämna sina församlingar, och eftersom
fienden hvilken timme som hälst kan öfverraska våra
hem, måste jag för de minas säkerhet fly undan. Ni
förstår mig kanske, mina kära vänner.
— Ja, herr pastor, vi förstå Er, yttrade Hans med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
