Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prrkstene josterclotter. 89
nteblifwande iväkte därför ej synnerligt stor oro; men den till-
tog, dä dagarne sörsmnnno och blefwo weckor. - Dä kunde det
icke längre wara tioiftvel om att ju bäten och dess besättning
hade sörolyckats. Våtlagetsz ösriga fiskarfliekor drogo då bort;
men Magdalena hade ju intet annat ställe att gä till, hoii stan-
nade därför kivar i hyddan också sedan fisket war slut, alla bä-
tar dragna i land och alla fiskarkojor toma och öswergifna.
Henneå ställning war ytterst tröstlös, ty hon hade jic sitt
lilla barn, och hon skulle äter blifwa mor. Hoii hade inga
männer, ty hennes högdragna sätt och ett wisst öswermod till-
bakastötte hennes omgifning. Det ensamma lifwet i kojan, nie-
dan hon i all sin fattigdom kände sig rik och upphöjd i sin kär-
leks-: och nioderglycka, gjorde ioäl henne icke häller mera till-
gänglig. Nu war hon öfwerwäldigad as sin sorg och olycka· J
känslan af sin stora öfioergifwenhet, skall hon dock hafwa försökt
ett närmande till swärföräldrarnez men hon blef afwisad med
hän och köld. Dä drog hon sig tillbaka med sorgeii som sin
enda wän och lunidsförioaudt, stannade kwar i sistarkojaii och
lefde på sitt lilla hopsamlade förråd af gods och pengar.
Duck, förräden skulle snart wara förtärda, wintern när-
made sig och med deii en ödesdiger tidpunkt, dä hon i sinensam-
het skulle känna sia dubbelt hjälplös. Länge mar holt omiss,
lnoilken uthäg hon skulle ivälja, men slutligen fattade hon sitt
beslut. Säng, kista och hivad hon eljes hade, sälde hon för-
hivad hon i hast kunde fä för deni- Sedaii tog hest sitt barn
ivid handen och iuandrade bort frätt trakteri. Holt hade intet
ställe i wärlden, där hon kunde hoppas på ett ivänligt emotta-
gande, utom hos det gamla prästsolket. Deiii mille hon upp-
söka i förhoppning oin att de icke skulle förskjuta siu hjälplösa
fosterdotter i hennes nöd och elände. Holt sade till ingen af
sina bekanta, hwart hon gick, ty det fans jn ingen som brydde
sig om henne.
Hiir är det kanske pasoligt att införa den underrättelse-»
att Jon Tucsen och hans kamrater icke hade drunknat, såsom
det allmänt antogo, utan att deras sörswimiande hade ett annat
sanmmnlning Det pä den tiden sä stolta och mäktiga England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
