Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skyddsmedel vid ingångar till så kallade inre delar, m. m. - 4. De egentliga inre skyddsmedlen: De hvita blodkropparna, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 VÅR KROPPS EGNA SKYDDSMEDEL MOT BAKTERIER.
säkert tillkommer åtskilliga af kroppens körtlar och som
särskilt är anmärkningsvärd hos njurarna med deras i friskt
tillstånd surt reagerande utsöndring.
4. De egentliga inre skyddsmedlen: De hvita
blodkropparna, m. m.
Vi hafva nu kastat en kort blick på en del af hvad
man skulle vilja kalla vår kropps yttre försvarsvärk, hvad
man skulle vilja likna vid gränsvakter, förposter,
gränsmurar, allt som bekant otillräckligt, där värklig fara är
förhanden, där en mäktig fiende riktar ett angrepp på
ett lands gränser.
Återstår att se till, om vi äga någon värklig armé,
några soldater, spridda öfver landet, som kunna
uppbådas och samlas för att i större eller mindre trupp kastas
emot en anryckande fiende och göra honom landets
besittning stridig. Ty huru ofta är det ej som till exempel
vårt yttre skyddspansar, vår öfverhud eller våra
slemhinnor, genombrytes. Äro vi då blottställda för den fiende,
som tränger in genom denna bresch? Nej, vår kropp
eger värkligen tillgång till en här, färdig att skynda till
på minsta vink för att gardera de hotade punkterna.
-
Det är i våra hvita blodkroppar, vi äga ett sådant
skydd, i de så kallade leukocyterna. Vårt blod består
som bekant af en vätska, i hvilken fasta kroppar, celler,
de så kallade blodkropparna, flyta eller äro uppslammade,
om man så vill. Vätskan kallas blodplasma och har löst
i sig det så kallade fibrinet eller trådämnet, hvilket
emellertid lätt stelnar och skiljes ifrån, kvarlämnande
blodvätskans andra del, blodserum, en ljusgul, klar, lättflytande
vätska. Blodkropparna äro af två slag, de
dambrickformade röda, som gifva blodet dess färg, och de hvita,
färglösa, som äro fullt typiska celler. Såsom sådana bestå de
af en mjuk, halffast lefvande massa, protoplasma, och hafva
i sin midt ett särskilt organ, en liten kropp, som kallas
kärna, och som antages dirigera cellens lefnad i allmänhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
