Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De egentliga inre skyddsmedlen: De hvita blodkropparna, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
VÅR KROPPS EGNA SKYDDSMEDEL MOT BAKTERIER.
-
styrka naturen slösar i allmänhet icke. Man kan ofta rent
af bedöma den inträngande fiendens makt efter den mängd
leukocyter, efter storleken af den armé, den uppkallar
emot sig. Men kan man då se dessa celler med blotta ögat?
Ja, ibland komma de i så oerhörda mängder, att man mycket
väl kan se dem, nämligen i form af var, ty hvad vi kalla
var är ingenting annat än utträdda leukocyter! - Men
det anses ju farligt, om var uppstått någonstädes, invänder
någon. Ja väl, men såsom tecken till att en allvarsam
fara hotat. I det utbildade varet hafva leukocyterna gjort
sin tjänst och skola undanrödjas, såsom de där stupat på
slagfältet. Har därför »var» en gång bildats, bör det
ovillkorligen aflägsnas ur kroppen. Det försöker
visserligen oftast själft att bryta sig ut, ibland borrande sig
långa vägar genom kroppen, men kirurgens knif eller
stickrör kan och bör därvid underhjälpa.
Det kan emellertid någon gång hända, att den
anfallande fienden är så kraftig, att den omedelbart intränger
och öfversvämmar hela kroppen så hastigt, att försvaret
icke hunnit uppbådas. Fienden har kommit in i hjärtat af
landet, in i blodet, soldaterna hunno icke att möta vid
gränsen.
-
Men äfven om en trupp hunnit fram till gränsen,
händer, det att densamma blir slagen i striden mot fienden, med
andra ord, att leukocyter visserligen kommit fram till de
inträngande bakterierna och förmått göra dem ett visst
afbräck, mäktat förtära och döda en del af dem, men icke
alla, de hafva som helhet dukat under, och bakterier finnas
kvar, som vandra in i kroppen. Ar kroppen då till
spillo gifven? Åter ett nej! Låt oss antaga, att
bakterierna komma in i de små fina lymfrummen, som
egentligen intet annat äro än saftfyllda sprickrum, springor
i våra väfnader, och som samla sig till rör, allt större och
större, de så kallade lymfkärlen. Komma de in på dessa
stråkvägar, så komma de säkert förr eller senare till en
så kallad lymfkörtel, en fästning», som ligger i vägen
och häjdar ett vidare framträngande. Lymfkörtlar äro
placerade litet hvarstädes uti kroppen, men på några särskilda
platser, till exempel axelhålorna, äro de samlade till hela.
paket. Dessa lymfkörtlar äro vanligen små rundade, ofta
bönstora kroppar, och de äro till sin byggnad så godt
som en enda samling af just våra hvita blodceller. Lymf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
