Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den antika kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 SLAFVERIET I ANTIKEN
De grekisk-romerska kultursamhällena företedde på sin
tid en imponerande anblick. Blomstrande städer med
hundratusentals invånare — Rom torde till och med ha
uppnått millionen — öfverglänste hvarandra i lysande
palatsers prakt, prydde sig med oräkneliga bildstoder i
marmor och brons, ja i älfenben och guld — mästervärk af en
i flera afseenden ännu oöfverträffad konst — med präktiga
freskomålningar och med offentliga anläggningar af olika
art. Kolossala folkbad (s. k. termer, d. v. s. varmbadhus),
med centralvärmeledning och allsköns lyx, rännarbanor,
teatrar och tämpel bära ännu genom väldiga, praktfulla
ruiner vittne om lifskraften, stoltheten och skönhetssinnet
hos dessa folk. Tusentals fartyg, snabbgående äfven i lugn
och i motvind tack vare en mängd af skickligt konstruerade
och manövrerade åror — ångans nutidskraft var då ej
upptäckt — korsade på skilda handelsvägar Medelbafvet,
förmedlande en liflig världshandel, som icke ens saknade
försäkringsväsendets, man kunde väl tycka, rent modärna
fördelar. Väldiga krigshärar med musikkårer och fanor,
med konstrikt och ganska praktiskt arbetade vapen,
marscherade på präktiga landsvägar och genom obanade marker
för att vidga eller försvara de gränser, bortom hvilka de
föraktade barbarerna (däribland våra stamförvanter) dvaldes.
Och det andliga lifvets pulserade icke mindre lifligt.
»Sofister» (lärda) och »retorer» (professionella lärare i
talarkonst) drogo på föreläsningsturnéer från stad till stad; bok.-
handelsfirmor, såsom bröderna Sosii vid Tuskergatan i Rom,
sysselsatte, i saknad af den vår tid förbehållna
boktryckerikonsten, massor af skrifvare för att på finglättat skinn
(pärgament) eller på ett slags af en egyptisk vassväxt preparerat
papper (papyrus) mångfaldiga literaturen. Denna literatur,
som i högst ofullständigt skick och knappast ens i sina bästa
värk kommit till vår tid, ligger dock till grund för flera
af våra dagars vetenskaper; ännu lär man sig tänkandets
lagar enligt Alexander den stores lärares, filosofen Aristo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
