Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den antika kulturen - 2. Slafveriets uppkomst och olika arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAFVERIETS UPPKOMST OCH OLIKA ARTER d
dylika slutsatsoer. Jag uttalar ingen mening i själfva
djurslafverifrågan. Jag endast använder denna analogi såsom
exempel för att visa, att vi äro barn af vår tid. Vi anse
djurens slafveri och deras icke af själfförsvar förorsakade,
således från deras synpunkt — om så må sägas —
saklösa dödande såsom den allra naturligaste sak i världen,
och få torde väl de slaktare vara, som göra sig samvete
öfver sitt handtvärk. Nå väl, kulturer finnas emellertid
redan nu, som anse lifvet heligt, äfven om det framträder
i djurets skepelse. Vetenskapen utplånar allt mer
gränserna mellan djurlif och människolif, reducerande skillnaden
till mera en grad- än en artskillnad. Vi veta ej, hvilken
ståndpunkt våra ättlingar i nästa årtusen skola intaga i
denna fråga. Möjligen skola de häpna öfver att vår tids
visaste och bäste i ord och handling visat sig som barbarer
mot djuren. Möjligen komma de ock att intaga samma
ståndpunkt som vi nu göra. Vi veta det icke. Det är
också likgiltigt; här gäller det endast att konstatera
tidsmeningens invärkan på människoindividerna. Så berodde
ock forntidens människor, deras »vise och älste» ej
undantagna, af sin tids opinioner. Vi finna ju själfve Sokrates,
som man icke utan skäl stält vid sidan af orientens
upphöjdaste profetgestalter, med halft gillande eller
åtminstone utan ogillande min tala om det hos grekerna
förekommande onaturliga sexuella umgänget mellan män och
gossar, den s. k. gossekärleken (paiderastia). Intet kan
tydligare visa tidsopinionens, tidssedernas makt.
2. Slafveriets uppkomst och olika arter.
»Den starkares rätt» har alltid varit den, som
kunnat fröjda sig åt det största erkännandet på jorden. Den
starkare har gjort den svagare sig underdånig, oberoende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
