Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Försök till åstadkommande af förbättrade förhållanden - a. Från slafvarnas egen sida: slafupproren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAFUPPROREN 19
slafvarna i Italien flera gånger att begagna erbjudna
tillfällen till befrielse från sina af den mäktige fienden hotade
herrar. I Volsinii, en stad i Etrurien (det nuvarande
Toscana) hade de till on tid lyckats få makten. Betecknande
för deras kulturståndpunkt är det sätt, hvarpå de brukade
den. De båda första åtgärder, som de vidtogo, voro att
affordra sina forna herrar trohetsed samt tvinga dem
att åt sig afstå sina kvinnor.
Efter slaget vid sjön Trasimenus (år 217), — där
Hannibal fullständigt instängt den romerska hären mellan
bärgen och sjöstranden, och därifrån endast ett skingrat
fåtal lyckades rädda sig för att i Rom utbreda den
öfvertygelsen, att det vore ute med romarväldet — ingicks
en slafsammansvärjning i Rom, tvifvelsutan i afsikt att
med de mäktige puniernas hjälp åstadkomma en social
revolution. Då det emellertid visade sig, att Hannibal
ej kunde eller ville begagna sig af segern för att genast
marschera mot Rom, blef planen outförbar.
År 198 hade slafvarna i Setia, Norba och Circeji,
grannstäder till Rom, äggade af punierna, ingått en liknande
sammansvärjning, som dock kufvades af den dit afsände
romerske prätorn (öfverdomaren) Lucullus. Till straff
dödades under grym tortyr ett halft tusental af de
upproriske. En annan slafrevolt i södra Italien medförde ända
till 7,000 slafvars dödande.
Allt detta var emellertid blott små förberedelser. Det
egentliga slafkriget började på Sicilin. Denna ös oerhört
fruktbara jordegendomar hade tagits i besittning af dels
infödda patroner, dels romerska »riddare» (ett slags
köpmansaristokrati i Rom, som kallades ridderskap på grund af
härstamning från ett äldre till hästtjänst förbundet
krigarstånd). Jorden odlades för dessas räkning af tusentals
ditskickade slafvar, som under sträng uppsikt och med en
behandling ungefär som dragdjurens fingo samla rikedomar
åt sina i vällefnad vegeterande ägare. I början under skydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
