Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Försök till åstadkommande af förbättrade förhållanden - b. Från de öfre samhällslagrens sida: en människovänligare kultur börjar göra sig gällande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 SLAFVERIRT I ANTIKEN.
mellan olika samhällsklasser äfven ibland de frie, blef
likaledes för dessa dagar utplånad. Senatorer och riddare
aflade de särskilda dräktkännetecken, som utmärkte dem
till skillnad från den stora plebejhopen. Då dessa
kännetecken delvis framträdde i fotbeklädnaden, bortlade man
skorna och gick i tofflor. Den största möjliga frihet tilläts
i allsköns handel och vandel. Tärningspel, som under
senare tider var förbjudet, fick nu fritt passera. Man
spelade om hvilka värden som hälst, allt ifrån nötkärnor
till hela förmögenheter. Särskilt var friheten att dricka
och offentligen uppträda berusad alldeles oinskränkt och
betraktades i den dryckeslystna senare käjsartiden nära
nog som en plikt, ungefär som i vår egen forntid vid
midvinterns fäst. Det antika dryckeslaget utsåg vanligen
en af sällskapet till ordförande eller hvad man kallade
»dryckeskonung». Härtill utsågs vid saturnalierna ofta en
slaf. Dryckeskonungen bekläddes med oinskränkt makt
öfver förtäringen och hvad därmed sammanhängde, lekarna
och nöjena därvid. Det var särskilt vid saturnaliefästen
hans skyldighet att gifva de galnaste befallningar, han
kunde hitta på. Man kan lätt göra sig en föreställning
om det uppsluppna lif, som vid en dylik högtid ägde rum.
En svag föreställning därom ger den ännu kvarlefvande,
förut omnämda romerska karnevalen. Äfven våra
majfäster påminna därom, ehuru jämlikhetsidén därvid saknar
något mera väsentligt uttryck*) vid dessa. En erinring
om denna ligger däremot i den mångenstädes brukliga
seden att under julhögtiden sammanföra husbönder och tjänare
vid samma bord och att behandla de senare som jämlikar.
Vårt bruk att gifva julgåfvor torde också stå i
sammanhang med motsvarande bruk vid saturnalierna.
*) Det somligstädes, t. ex. i studentkretsar, förekommande allmänna
brorskålsdrickandet den 1 maj får måhända betecknas som en erinran
därom, ehuru det som bekant plägar inskränska sig till medlemmar af
samma sambällsklass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
