Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Ombyte af bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 —
af deras bekymmerslösa och ljufva sånger föreställde mig så
lyckliga. Den glädje som tycktes uppfylla dem gjorde blott
skuggorna i min sorg så mycket tätare. Det finnes dagar af
eftertanke i barns lif — åtminstone fanns det så i mitt — då
de gripa fatt i alla de stora hufvudföremålen för sin kunskap
och inom ett ögonblick komma till slutsatser som ingen föl-
jande erfarenhet kan rubba. Jag var lika medveten om slaf-
veriets orättvisa, onaturliga och mordiska karaktär, när jag var
nio år gammal, som jag är nu. Utan några vädjanden till
böcker, lagar eller auktoriteter af alla slag, var redan betrak-
tandet af Gud som »vår fader» att fördöma slafveriet såsom
ett brott.
Jag var i detta olyckliga tillstånd, när jag från fröken
Lueretia mottog den glada underrättelsen att min gamle herre
beslutit låta mig fara till Baltemore för att bo hos herr IJugh
Auld, en broder till herr Thomas Auld, fröken Lucretias make.
Jag skall aldrig glömma den hänförelse hvarmed jag mottog
denna upplysning, tre dagar före den lid som var utsatt för
min afresa. Detta var de tre lyckligaste dagar jag någonsin
upplefvat. Jag tillbragte den största delen af dem i ån med
att tvätta af mig plantagesmutsen och sålunda göra mig i ord-
ning för mitt nya hem. Fröken Lueretia visade sig lifligt in-
tresserad för att få mig färdig. Hon sade mig att jag måste
ha bort smutsskorpan på mina fötter och knän, ty fol-
ket i Baltemore var mycket renligt och skulle skratta åt
mig, om jag såg smutsig ut; dessutom ämnade hon skänka
mig ett par byxor, men dem kunde jag icke få taga på mig,
om jag icke haft bort all smutsen. Detta var en varning som
jag var nödsakad att akta på, ty tanken på att äga och bära
ett par byxor var i sanning storartad. Så skred jag till verket
på skarpt allvar, arbetande första gången i mitt lif med hopp
om belöning. Jag var mycket upprörd och tordes knappt
sofva, af fruktan att jag skulle lämnas kvar.
De hand som vanligen förena barn med deras hem fun-
nos icke till för mig, och vid tanken på ett hem annorstädes
var jag förvissad om att icke finna något, som jag tyckte min-
dre om, än det jag skulle lämna. Om jag skulle möta hård-
het, hunger och nakenhet, hade jag erfarit allt detta förut, och
jag kunde fördraga det lika bra annorstädes och särskildt i
Baltemore, ty jag hade beträffande denna stad något af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
