Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Covey, negertuktaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 102 -
vara vid sitt första inträde bland stadslifvets villande scenei,
och denna min otymplighet ingaf mig mycket bekymmer.
Så underligt och onaturligt det kan tyckas, hade jag icke
varit mera än tre dagar i mitt nya hem, förrän hen Covey
(min broder i metodistkyrkan) gaf mig en bitter försmak al
livad som var för mig förbehållet. Jag antar han tyckte, att
då han blott bade ett enda år på sig för att fullborda sitt verk,
han ju förr dess bättre borde begynna. Kanske ansåg han, då
han så med ens grep till våldsmedel, att vi därigenom skulle
bättre ömsesidigt förstå våra förhållanden till hvarandra. Men
till hvilket motiv, direkt eller indirekt, saken än må hänföras,,
hade jag icke varit i hans händer fulla tre dagar, innan han
underkastade mig den grymmaste bestraffning. Under lians
timga slag flöt blodet ymnigt, och det hlef svullnader på min
rygg så stora som mitt lillfinger. Såren voro kvar i veckotal,
ty de höllos öppna af det grofva och skalvande kläde jag bai
i stället för skjorta.
Men jag måste berätta anledningen till och biomständig-
heterna i detta första kapitel af min erfarenhet som jordbruka-
re, på det att läsaren må se huru oresonlig så vål som grym.
min nye herre var. Hela saken fann jag vara karaktäiistisk
för mannen, och jag behandlades sannolikt icke värre af ho
nom än tjogtals gossar som förut anförtrotts åt honom af skäl
liknande dem, som förmådde min herre att sända mig till ho-
nom. Här äro nu de händelser, som stodo i sammanhang med
saken, precis sådana de tilldrogo sig.
En af de kallaste morgnarna i hela januari månad 1834
fick jag vid dagbräckningen befallning att hämta ett lass ved
från en skog, som låg ungefär en tredjedels mil hemifrån. I
och för detta uppdrag gaf mig herr Covey ett par ostyriga oxai,
ty det tycktes som om hans tuktande skicklighet icke vändt sig.
i denna riktning. I passande form och med all tillböilig ceie-
moni presenterades jag för detta väldiga par otamda oxar och
undervisades omsorgsfullt om hvilken som var »Blick» och hvil-
ken som var »Darby» — hvilken som var »atoxen» och hvil-
ken som var »frånoxen». Mästaren för denna viktiga ceremoni
var ingen mindre person än herr Covey själf, och presentatio-
nen var den första af detta slag jag någonsin varit med om.
Mitt lif hade hittills varit vida skildt från hornboskap, och
jag hade intet begrepp om konsten att styra dem. Hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
