Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Lifvet som lärling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 161 —
Tommy, och jag var icke den veka yngling, som lämnat öst-
kusten tre år förut. Det kärleksfulla förhållandet mellan herr
Tommy och mig var brutet. Han var icke längre beroende af
mig för beskydd, utan kände sig själf vara en man, med andra
och mera passande förbindelser. I barndomen hade han knappt
betraktat mig som underlägsen honom själf, utan säkert fullt
så god som hvarje annan gosse han lekte med, men den tid
hade kommit, då hans vän måste blifva hans slaf. Därför voro
vi nu kalla mot hvarandra och skilda åt. Det var en sorglig
sak för mig att vi, som så älskat hvarandra, nu måste gå skilda
vägar. För honom öppnade sig tusende fält. Uppfostran hade
gjort honom förtrogen med alla världens skatter, och friheten
hade öppnaL portarna därtill; jag däremot, som passat upp på
honom i sju år, vakat öfver honom med en stor broders om-
sorg, utkämpat hans strider på gatan och beskyddat honom
för allt ondt till den grad, att hans moder föranleddes säga:
»Ah, Tommy är alltid trygg, när han är med Freddy» — jag
måste nu visas tillbaka till en afskild ställning. Han hade vuxit
och blifvit man: jag måste, ehuru hunnen till mannaålderns
kraft, hela mitt lif förblifva en minderårig — allenast en
gosse. Thomas Auld den yngre erhöll en plats ombord på
briggen Tweed och gick till sjös. Jag har sedan hört om hans
död.
Det fanns få personer, vid hvilka jag var uppriktigare fäst
än vid honom.
Mycket snart efter det jag kommit till Baltemore, lycka-
des herr Hugh få mig bortlegd till herr William Gardiner, en
stor skeppsbyggare på Fells udde. Jag sändes dit för att lära
mig dikta, en sysselsättning hvari jag inhämtat någon kunskap,
då jag var på herr Hugh Aulds varf. Gardiners varf visade
sig emellertid vara en mycket ogynnsam plats för att vinna
detta mål. Herr Gardiner var detta år sysselsatt med att bygga
två stora krigsfartyg, efter hvad det uppgats, för mexikanska
regeringens räkning. Dessa fartyg skulle gå af stapeln i juli
månad detta år, och om herr Gardiner icke kunde uppfylla
detta villkor, skulle han gå förlustig en som borgen bestämd
ansenlig penningsumma. Då jag kom in på varfvet, rådde det
därför en allmän brådska där. Det fanns där omkring hundra
man; af dessa voro sjuttio eller åttio utlärda timmermän. Det
fanns ingen tid för en nybörjare att få lära något. Hvarje man
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
