Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Čechoslovakien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C ECHOSLOVAKIEN.
författarnamn. Med en fenomenal virtuositet behärskande alla
versformer (inemot tusen sonetter, terziner, sestiner, ritorneller o.s.v.),
förenade han en stor beläsenhet och mottaglighet för skiftande intryck.
Han är den produktivaste lyrikern i hela världslitteraturen, och intet
mänskligt var honom främmande. Hans originaldiktning fyller 80
volymer, och som poetisk
översättare har han utfört ett
jätteverk (Dante, Goethe m. m.).
I Vrchlicky koncentrera sig
både Böhmens kulturella
strävanden och hela den europeiska
poesien, och han betraktas med
rätta som den främste
representanten för den
»kosmopolitiska» skolan i Böhmen. Men
denna »kosmopolitiska»
mottaglighet, varför man klandrat
Vrchlicky, är blott ett annat
uttryck för cechernas
universella kultursträvanden och var
en naturlig reaktion mot den
ensidiga,
politiskt-chauvinis-tiska självöverskattningen på
tyskhetens bekostnad. I själva
verket har väl ingen cechisk
skald besjungit Böhmen mer
hänfört och vackrare än han.
Men universell och sant
humanitär, stod han som Goethe
främmande för det politiska livet och dagens strider. Hans
patriotism var icke mindre stor än Cechs, ehuru han var oförstående för
de panslavistiska grillerna, och fastän han varmt intresserade sig
för den sociala utvecklingen, var hans diktning fri från dennes
moraliserande tendens. Av den tyska romantiken fick han den veka
innerligheten; V. Hugo, av vilkens »Légende des siècles» han fick
uppslaget till sina storartade fragment ur mänsklighetens epopé,
liknade han i den pompösa reflexionen, Sully Prudhomme i den klara
idealismen och Leconte de Lisle i den panteistiska skönhetskulten.
Ty i Vrchlicky fanns ej så litet av hedning à la Petronius i »Quo
vadis?», och ingen slav har väl bättre än han återgett den antika
världens naiva livsglädje och konstkult.
Men med åren fördystrades skaldens sinne, även om han till det
Vrchlicky.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
