Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hvad menas med slump? - 2. Sannolikhet och sannolikhetsberäkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANNOLIKHET OCH SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR. = 7
den kunskap, som våra sinnen omedelbarligen skänka oss.
Och det kan till och med så lyckligt hända, att det är
denna genomsnittskunskap vi hälst åstunda, och att den
för oss är af högre värde än kunskapen om hvarje enskild
företeelse i och för sig. På det allt detta må bli läsaren
klart, tarfvas utan tvifvel påtagliga exempel; och sådana
skola vi nu ock lämna, i det vi på samma gång vilja redo-
göra för det särskilda sätt, hvarpå vi kunna vinna en
dylik genomsnittskunskap, och för den art af hvilken
den är.
2. Sannolikhet och sannolikhetsberäåkningar.
Efter att i det föregående hafva påpekat den vikt
det slumpen frånvunna kunskapsområdet kan hafva, känna
vi oss hart när förpliktade att bedja våra läsare om und-
skyllan, då vi i stället för exempel hämtade från områden
af praktiskt intresse, nu till en början såsom hjälpmedel för
åskådningen nödgas använda föremål af mera tvifvelaktig
betydelse och nytta: tärningarna, korten eller lotturnan.
Men utom det att dessa ju af ålder företrädesvis äro ansedda
som slumpens redskap, skall den korta form, de tillåta oss
att gifva våra exempel, bespara läsaren och oss flerfaldiga
tröttande omsägningar. Spörsmål hämtade från spelbordet
voro för öfrigt den historiska anledningen till den veten-
skapliga behandlingen af det ämne, hvarmed vi nu syssel-
sätta oss ") — huru föga än de personer, som från början
utredde de nämda spörsmålen, anade, att till dem skulle
stanna i tacksamhetsskuld såväl astronomen, som följer
+) Läran om slumpen (eller, såsom den oftare kallas, sannolik-
hetskalkylen) kan sägas vara grundlagd af de båda franska matemati-
kerna Fermat (ft 1665) och Pascal (f 1662). Efter dem ha många
framstående vetenskapsmän vidare utvecklat den, bl. a. de båda rykt- .
bara astronomerna, fransmannen Laplace (+ 1827) och tysken Gauss
(+ 1855).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
