Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Statistik och försäkringsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTIK OCH FÖRSÄKRINGSVÄSEN.
0. Statistik och försåkringsvåsen.
Ofvanstående viktiga och vidtomfattade ämnen kunna
vi här ej afhandla annat än för så vidt de stå i omedel-
bart sammanhang med läran om slumpen, och äfven ur
denna synpunkt kunna vi knappast äga utrymme till mer
än blotta antydningar. Men å andra sidan kunna vi ej
helt och hållet förbigå de områden, inom hvilka sannolik-
hetsräkningen varit af den i praktiskt hänseende kanske
största nyttan.
I den från början oordnade hop af iakttagelser, den
besitter, söker vetenskapen bringa ordning och reda; den
söker utforska företeelsernas inbördes samband, utfinna deras
orsaker och inordna dem under allmänna lagar. Slumpen
är alltså vetenskapens fiende. Det är statistiken, som skall
bringa denna fiende om lifvet. Det är med statistikens
tillhjälp vetenskapen skall skilja det tillfälliga från det
förblifvande, det oväsentliga från det väsentliga i företeel-
serna och så skänka oss den genomsnittskunskap, som,
ehuru innehållsfattigare än kunskapen om hvarje företeelse
1 dess enskildheter, för oss dock är användbarare och i
betraktande af vår ofullkomliga uppfattning rent af nöd-
vändig. -Så t. ex. är det ju visserligen af största vikt att
känna ett lands skördeförhållanden för hvart och ett sär-
skilt af de närmast förgångna åren; men det är först från
kännedomen om den från tillfälliga ojämnheter befriade
medelafkåstningen som några slutsatser om sannolika fram-
tida skördeförhållanden kunna dragas. Bestämmandet af en
i siffror angifbar företeelses medelvärde samt, med tillhjälp
af de stora talens lag, af obekanta sannolikheter och af det
sätt, hvarpå sannolikheten för en händelse växlar, då man
ger denna händelse olika förutsättningar — dessa äro att
anse som statistikens närmaste uppgifter. w
För att komma det inbördes sambandet mellan tvänne
företeelser på spåren, ifall ett sådant förefinnes, använder
statistiken grupperingen. Då t. ex. befolkningsstatistiken
bland annat söker finna sannolikheten för människan att
uppnå olika åldrar, hennes medellifslängd och hennes sanno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
