Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Statistik och försäkringsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 SLUMPEN.
lika lifslängd (d. v. s. den lifslängd som hon har lika
sannolikhet att öfverskrida som att icke öfverskrida), sanno-
likheten för dödsfall inom ett år vid olika åldrar (den s.
k. årliga risken), m. m., så samlas ej utan åtskillnad upp-
gifter rörande alla möjliga slags människor, utan grupperas
dessa uppgifter efter land, folkslag, kön, yrke, egenskap
af gifo eller ogift o. s. v. Härigenom finner man det in-
flytande, som dessa omständigheter utöfva på de sökta
sannolikheterna eller medelvärdena. I Sverige är t. ex.
medellifslängden för kvinnor 4 till 5 år större än för
män ; medellifslängden för landtbor omkring 8 år större än
för stadsbor o. s. v. För att emellertid med säkerhet
kunna sluta sig till ett dylikt beroende af olika omständig-
heter, måste afvikelserna mellan motsvarande grupper af
företeelser ej vara för små, liksom äfven. hela antalet
undersökta fall ej får vara för litet; i motsatt händelse
kan det bli tu tal om ej de iakttagna afvikelserna grup-
perna emellan äro slumpens värk i st. f. följderna af regel-
bundna orsaker.
I de hittills anförda exemplen har man ju emellertid
kunnat på förhand antaga ett rimligt samband mellan död-
ligheten å ena sidan och de till grund för grupperingen
lagda förhållandena å den andra, ehuru man naturligt-
vis står i förbindelse hos statistiken för den närmare
undersökningen af detta samband; men ofta har en
genomförd statistik visat sig i stånd att med bestämdhet
uppvisa ett beroende, hvarom man på förhand ingalunda
kunnat göra sig förvissad, såsom i fråga om barometer-
ståndets beroende af tiden på dygnet, sambandet mellan
tiderna för största antalet norrsken och tiderna för största
antalet solfläckar, och en mängd andra företeelser. Grup-
perar man t. ex. uppgifterna om barometerståndet efter
dygnets olika timmar i 24 grupper och jämför medeltalen
inom hvar och en af dessa med samtliga uppgifternas
medeltal, så visa sig naturligtvis skiljaktigheter, och frågan
är då om dessa kunna anses nog utpräglade för att ej
kunna, antagas rimligen bero på en slump. Så framt ej
svaret skall bli rent godtyckligt, beroende på den ene
eller andre forskarens förutfattade åsikter, måste här sanno-
likhetsräkningen tagas till hjälp. Beräkningar, om hvilka
vi i det föregående gifvit någon antydan, gifva oss medel
att afgöra med hur stor sannolikhet slumpen medför en så
och så stor afvikelse, hvaraf omvändt kan slutas hur stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
