Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medan vi hafva tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»MEDAN VI HAFVA TID.»
IO9
het eller uppmärksamhet. Ack, så illa, att vi
skulle försumma oss i går! Undrade fröken,
hvarför ingen af oss kom till henne då?
— Aja, det förstås, svarade Lotta litet
förlägen; fröken talade ju ofta om herrskapet och
var alltid glad, när någon af dem tittade upp
till henne. Nu i sista veckan var hon allt orolig
ett par gånger för att hon ingenting hört på så
länge, och hon talade om att jag kanske borde
gå hit och höra huru det stod till med
herrskapet, fast det icke vardt något af, för jag
tyckte det var svårt att lämna henne ensam så
lång stund.
— Väntade hon oss i går?
— Hm, ja se, det var väl icke så alldeles
utan det. Jag hade bakat en riktigt rar kaka,
för fröken satte alltid så mycket värde på att
man så där kom ihåg hennes högtidsdagar och
gjorde någonting för att glädja henne, och
därför gick jag upp tidigt på morgonen och gjorde
degen och hade kakan i ordning, tills fröken
skulle dricka sitt kaffe, och satte den på bordet
med en geraniumblomma i midten. Och då
sade fröken, att det var riktigt roligt, att hon
hade någonting så rart hembakt att bjuda på,
ifall någon af herrskapet skulle komma upp,
eftersom det var hennes namnsdag.
— Och hvad sade hon, när ingen kom?
— Jo, när det led mot skymningen, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
