rar evangelisten: Det vill säga} att han åtagit sig de sjuka, för att hjälpa dem från deras krankhet. 75. Att profetens ord skulle gälla endast lekamlig sjukdom, vill dock evangelisten visserligen icke hava sagt. Nej, de gälla utan tvivel all den nöd, den synd och uselhet, vari vi genom fallet råkat. Längre ned i vårt kapitel se vi ock, att profeten särskilt tänker på bärandet av våra synder. Men den användning, som evangelisten gör av profetens ord, giver oss en högst viktig undervisning om, vad det vill säga, att Jesus burit våra synder. Ty om det, att han burit våra sjukdomar, betyder, att han åtagit sig de sjuka för att bota dem, då är det ock lätt att se, vad det vill säga, att han burit våra synder. Det betyder då, att han åtagit sig syndare för att hjälpa dem från alla deras synder. 76. Detta är ju även enligt hela evangelium hans ämbete. För denna saks skull var det han kom i världen; denna angelägenhet var det, som helt och hållet upptog honom, medan han vandrade här på jorden, denna angelägenhet är det ock, som i himmelen ännu upptager honom. Ännu har han icke avsagt sig detta för oss frälsande ämbete. För detta verks skull var det han led smälek, kors och död; för detta verks skull är det han av Fadern blivit beklädd med all makt i himmelen och på jorden; för detta verks skull är det han sänder sin Ande i världen och låter evangelium predikas för alla folk. Han bar våra sjukdomar, och våra smärtor lade han på sig, d. ä. han tog oss helt och hållet an med all vår nöd, alla våra synder, vår död, vår fördömelse, för att hjälpa oss från allt detta onda. Både judar och hedningar tog han sig an utan åtskillnad. I alla hans handlingar skall du icke finna en enda gärning, i alla hans predikningar och tal aldrig ett enda ord, som