du är min vän, om du vill göra mig en tjänst, så tag reda på min son, skynda att förbarma dig över honom; jag kan icke uthärda den tanken, ätt han förgås; ja, jag kastar all hans synd och nöd och elände på dig ” Vad menar du, att fadern med sådana ord ville säga? Svar: ingenting annat än: ”Jag lägger på dig omsorgen att taga reda på min son, råda och hjälpa honom ur all hans uselhet och nöd.” Se, sammalunda kastade Gud, såsom vi redan sagt, på sin Son all världens synd, att hanl skulle åtaga sig den fallna världen och frälsa henne ur allt hennes elände. 159. Ofta har man fattat detta ställe, liksom ville profeten säga, att Gud överflyttat syndens skuld på Sonen så, att han räknat honom såsom syndare för oss samt avstraffat alla våra synder på honom i vårt ställe, på det att han måtte slippa att straffa oss. Men av allt detta finnes icke en skymt i profetens ord, eyad man översätter dem på det ena eller det andra sättet, utån det är av människor i oförstånd, om ock i välmening, där inlagt. Sannerligen, vår frälsning beror icke därpå, att Gud räknat den rättfärdige såsom brottslig för att kunna räkna de brottsliga för rättfärdiga, nej, utan därpå att Gud sänt den rättfärdige och anförtrott åt honom det ämbetet att antaga sig de brottsliga med all deras nöd samt frälsa dem därifrån, göra dem rättfärdiga och heliga. 160. Ingenting kan bringa arma syndare en så väldig tröst som detta förhållande. O, du, som känner dig vara en syndare, en stor och förskräcklig syndare, som behöver en oändlig nåd för att frälsas, lyssna dristigt härtill. Har Gud kastat alla mina och dina synder på sin enfödde Son, d. v. s. givit honom det ämbetet att åtaga sig oss med alla våra synder, för att hjälpa oss från dem, då kunna vi vis-