Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUTTONDE BETRAKTELSEN
Jesaias 53:7.
Han öppnade icke sin mun.
166. Misshandlad vart han, och han var nedböjd, och
icke öppnade han sin mun — liksom fåret, som till
slakt-ning ledes, och såsom ett lamm stilla tiger för dem, som
klippa det, och han öppnade icke sin mun (v. 7). Dessa ord
föra oss till minnes ett Ställe i Nya testamentet, där det
heter: När han vart bannad, bannade han icke igen; när
han led, hotade han icke, utan hemställde det till honom,
som dömer rättvist (1 Pétr. 2:23).
167. Huru den evangeliska historien besannar denna
profetia, veta vi alla. När Jesus vart försmädad, beljugen,
förföljd med stenkastning o. s. v., så led han det allt med
stillhet och tålamod. När han greps i örtagården, så
lämnade han sig frivilligt i fiendernas våld utan knot, utan
bannor. Han tilltalade dem icke med ett enda hårt ord. Till
förrädaren sade han, i det han mottog hans kyss: Min vän,
gör vad du har kommit för! Judas, förråder du
människans Son med kyssande? (Matt. 26:50; Luk. 22:48).
Kunde han väl tala ömmare till den avfallne lärjungen,
som nu hade sålt honom åt fienderna? Till tjänarna, som
skulle gripa honom, sade han: Vem söken I? och när de
svarade: Jesus av Nasaret, så sade han: Det är jag. När
de då, slagna i sina samveten, ryggade tillbaka och kastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
