till Gud: De förfölja den, som du har slagit, och de förtälja om dina genomborrades lidanden. Och dessa ord gör domprosten Melin i sin bibelöversättning följande enkla och riktiga förklaring: ”Den, som du har slagit, d. v. s. den för din skull slagne, den på vilken du, o Herre, låtit falla tyngden av den gudlösa samtidens hat ” — ”Dina genomborrade” kallas här Guds blodsvittnen, emedan de framställas såsom genomborrade av Gud.1 Men av Gud genomborrade äro blodsvittnena, emedan det är han, som lämnat dem åt fienderna till att genomborras. 219. Samma sätt att tala om Messias lidande finna vi i Ps. 22, där Messias klagar: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? (v. 1). Jag är utgjuten såsom vatten, alla ben i min kropp skiljas åt, mitt hjärta smälter såsom vax i mitt inre. Min kraft är förtorkad såsom en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft (v. 15 f.). Där framställer han alltså Gud, såsom den där lägger honom i dödens stoft. Men vad han menar, det förklarar han genast, när han tillägger: Ty hundar omgiva mig, ogärningsmäns hop har omringat mig; mina händer och fötter hava de genomborrat (v. 17). Emedan det var Gud, som tillät fiendernas ondska att störta sig över Jesus till att pina och döda honom, så framställes saken så, som om Gud lade honom i dödens stoft. 220. Allra tydligast framstår detta förhållande i Matt. 26:31, där Herren säger till lärjungarna: I skolen alla i 1 Ett sådant uttryckssätt är vanligt i Bibeln. Sålunda säges t. ex. Guds älskade, d. ä. älskade av Gud (Rom. 1:5), I min Faders välsignade, d. ä. I som äro välsignade av min Fader (Matt. 26) o. d. Sammalunda säges ock i detta Jes. 53 egentligast: Människors övergivne (v. 3), Guds slagne (v. 4), där vi på vårt tungomål säga: övergiven av människor, slagen av Gud o. s. v.