33 (Smålänningar i Stockholm)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den från Norra Tjust, Kalmar län, bördige Nils Johan Andersson — född 1821, död i
Stockholm 1880 ■— absolverade filosofiska graden 1845 och blev följande år docent i
botanik i Uppsala, var 1847—74 lärare (från 1857 lektor), i naturhistoria vid Nya
elementarskolan samt därjämte 1856—79 professor och intendent vid Riksmuseets botaniska avdelning
och chef för Bergianska trädgården. Som lärare införde Andersson flera nya och
förbättrade undervisningsmetoder, bl. a. genom att i stor utsträckning använda schematiska
planscher, och som vetenskapsman utövade han ett betydande författarskap. Dessutom
företog han talrika in- och utländska forskningsresor. Den största och märkligaste bland
dessa var fregatten "Eugenies" världsomsegling 1851—53, om vilken han utgivit ett arbete
med titeln "En världsomsegling, skildrad i bref" (1853—54).

Till sist må bland skolmän och vetenskapliga skriftställare i Stockholm från det senaste
seklet nämnas lektorn i svenska språket och litteraturhistorien vid Högre
lärarinneseminariet fil. doktor Nils Linder — född 1835 i Yissefjärda socken, Kalmar län, död i
Stockholm 1904 — vilken som pedagog, språkforskare, litteraturkritiker ocli riksdagsman utfört
ett betydelsefullt livsverk, samt fil. doktor Karl August Otto Sjögren — född 1840 i
Lämn-hults församling, Jönköpings län, död i Stockholm 1917 — som 1879—1908 var kollega vid
Katarina femklassiga läroverk och utgivit ett stort antal populärvetenskapliga historiska
skrifter, bl. a. "Historisk läsebok för skolan ocli hemmet" (2 dlr. 1875—76), som utgått i
flera upplagor ocli i slutet av förra seklet allmänt användes i de svenska
elementarläroverken, samt "Allmän världshistoria" (4 bd, 1908—10).

Ända till dess fredsföredraget i Roskilde 1658 slutgiltigt lade skandinaviska halvöns
sydspets under svenskt välde, hade Småland såsom gränsprovins till Danmark varit
predestinerat till krigsskådeplats under den månghundraåriga, endast av kortare fredsperioder
avbrutna kampen mellan de båda grannfolken om den politiska hegemonien i Norden.
Smålänningarna tvungos därför av den bistra nödvändigheten att nästan ständigt leva på
fältfot och uppfostrades i gränsfejdernas hårda skola till ett oförväget och stridbart släkte
med håg och fallenhet för krigarens blodiga yrke. Flertalet av landskapets söner, som
under tidernas lopp valt militärbanan, ha helt naturligt tagit tjänst vid de inom deras
hembygd förlagda truppförbanden, varför man i huvudstadens mantalslängder i regel
endast finner namnen på sådana småländska officerare, som stigit till höga befälsposter,
varit medlemmar av regeringen eller innehaft någon hovcharge.

Bland dessa möter oss först Göran Nilsson Gyllenstierna — född 1575 på Kronobergs
slott, död 1618 i Stockholm — som redan vid tjugosju års ålder blev riksråd, 1607
generalamiral ocli fyra år senare vid Kalmarkrigets utbrott befordrades till "riksens öfverste
amiral". Som högste befälhavare för den svenska örlogsflottan infriade han emellertid illa
den åldrige konungens förhoppningar om en kraftig samverkan mellan flottan och hären,
ty han vågade varken upptaga strid med danska flottan i Kalmarsund sommaren 1611 eller
då den följande år inträngde i Stockholms skärgård och hotade huvudstaden. Det oaktat
synes Gyllenstierna — kanhända på grund av "de redliga och för riket välgörande råd",
han gav hertig Johan att avstå från sina anspråk på tronen — under hela sin återstående
levnad stått i gunst hos Gustaf II Adolf, som slog honom till riddare vid sin kröning 1617
och utnämnde honom till det samma år inrättade Amiralitetskollegiets förste president.

En betydligt mera framstående krigare var den på Berga i Högsby socken, Kalmar län,
1603 födde Axel Lillie, som med stor utmärkelse deltog i trettioåriga kriget, även sedan

- 33 —

Militärer.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/smistock/0033.html

		Smålänningar i Stockholm / 33 (1941) - Tema: Småland, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|