Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Herr Lars", var 1844—47 lärare i agrikulturkemi vid Sjögestads lantbruksskola nära
Linköping och representerade vid riksdagen 1847—48 Linköping och Vimmerby i
borgarståndet. Som riksdagsman framlade ban flera minnesvärda motioner, bl. a. rörande reformer
i den medicinska undervisningen, och gjorde sig naturligtvis dessutom både känd och
fruktad för sina pepprade inlägg i debatterna. Efter riksdagens avslutning kvarstannade
Palmaer i huvudstaden, medarbetade i tidningarna "Friskytten" och "Dagbladet" och
utgav själv i slutet av 1849 flygbladet "Gazetten". Han återvände 1853 till Linköping och
grundade där en ny tidning "Ostgöta-Gazetten", som blott hann utkomma med ett fåtal
nummer, innan ban sommaren följande år bortrycktes av döden. Ett urval av Palmaers
rika journalistiska produktion har jämte levnadsteckning utgivits av A. Ahnfelt under titeln
"Eldbränder och gnistor" (4:de uppl. redigerad av IL G:son Berg 1924).
Wilhelm Fredrik Achates Dalman — född 1801 på Fljidingstorps herrgård i Vissefjärda
församling, Kalmar län, död i Stockholm 1881 — blev 1815 student i Lund, där han 1818
avlade hovrättsexamen och två år senare kansliexamen samt därefter under ytterligare ett
år studerade levande språk. Hösten 1821 reste Dalman till Stockholm och började som e. o.
kanslist tjänstgöra vid flera ämbetsverk. På ämbetsmannabanan avancerade ban dock blott
till kanslist i justitierevisionsexpeditionen (1840—titi) och ägnade sin huvudsakliga
verksamhet åt pressen. I den av P. A. Wallmark redigerade "Allmänna Journalen" medarbetade
han 1824—28, var de två följande åren riksdagsreferent i "Dagligt Allehanda", redigerade
1830 månadsskriften "Mimer", som jämte originaluppsatser av Dalman innehöll
översättningar av politiska, nationalekonomiska och litterära artiklar av framstående utländska
författare, samt blev 1831 utrikesredaktör i "Dagligt Allehanda" ocli samtidigt politisk
medarbetare i den av överstelöjtnant G. Hierta utgivna "Svenska Medborgaren". I slutet av 1832
inköpte ban tillsammans med sin svåger Nils Arfwidsson "Dagligt Allehanda" och var 1833
—47 huvudredaktör för denna tidning och den därmed förenade "Aftontidningen". Även
sedan "Dagligt Allehanda" 1850 försålts till ägarna av tidningen "Bore", kvarstod Dalman
som medarbetare på politiska avdelningen, innehade 1851—60 samma befattning i
"Aftonbladet" och ägnade sig därefter vid sidan av sin statstjänst åt advokatverksamhet, varjämte
han under signaturen "—Im—" skrev politiska artiklar — företrädesvis i norska frågan och
till stöd för De Geers representationsförslag — i "Stockholms Dagblad" och "Nya Dagligt
Allehanda" samt utgav en mängd politiska broschyrer. Under samtliga riksdagar 1828—66
representerade Dalman sin adliga ätt och dokumenterade sig både som riksdagsman och
publicist såsom en ärlig och framsynt främjare av samhällsnyttiga reformer. Bland hans
talrika skrifter må nämnas det till stor del på egna erfarenhetsrön grundade arbetet
"Några anteckningar från våra ståndsriksdagar 1809—66" (8 h. 1874—79).
Johan Gustaf Schultz — född 1839 i Urshults socken. Kronobergs län, död i Stockholm
1869 ■— studerade 1857—63 moderna språk i Uppsala — med avbrott under tre terminer
1860—61. då han av ekonomiska skäl antog ett vikariat vid läroverket i Jönköping ■— och
fick därefter anställning vid den av Th. Bolin redigerade radikala tidningen
"Frihetsvännen". Från och med 1864 blev ban redaktör för den två år tidigare grundade
skämttidningen "Söndags-Nisse", som under hans ledning vann stor popularitet. Särskilt uppskattade
av den samtida publiken blevo de av Schultz författade sångerna "För Polen ocli Danmark"
och "Konstapel Batongs sägner", av vilka de sistnämnda voro kvicka travesteringar av
Runebergs berömda dikter och med ironisk skärpa riktade sig mot stockholmspolisens
- 50 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
