Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aminoff - 1. Aminoff, Johan Fredrik - 2. Aminoff, Iwan - 3. Aminoff, Gregori - Amundson - Amundson, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aminoff
80
Amundson
Johan Fredrik Aminoff. Gravyr (detalj) av
J. Pichler 1803 (Nationalmuseum).
Feodor A. (f. 1881) och mineralogen
Gregori A. (A. 3). En annan sonson till
Teodor Gregorievitj A., kaptenen
Gregori A. († efter 1675), blev stamfar
till den yngre ättegrenen, som ännu
fortlever i Finland. Ättlingar till
denne voro landshövdingen Gustaf A.
(f. 1771, † 1836) och presidenten
Johan Fredrik A. (A. 1), som 1808 blev
sv. friherre och 1819 finsk greve. —
Litt.: "Slägten A." (1898).
1. Aminoff, Johan Fredrik,
greve, hovman, militär, gustavian, f.
21 jan. 1756 på Rilaks i Nyland, † 30
mars 1842 därstädes. Föräldrar:
ryttmästaren och livdrabanten Fredrik A.
och Maria Elisabet Rotkirch.—A. blev
volontär vid Nylands dragoner 1763,
page hos Adolf Fredrik 1770 och hos
Gustav III, fänrik vid Livgardet 1773,
stabsadjutant av flygeln 1777, kapten
1781, generaladjutant av flygeln och
överstelöjtnant i armén 1787 samt
överste och chef för Björneborgs reg.
1790. Under Gustav III:s ryska krig
tillhörde A. kungens närmaste
förtrogna i Finland, spelade efter dennes
avresa till Sverige en viktig roll i
förbindelsetjänsten och deltog med
utmärkelse i striderna 1789—90. Efter Gustav
III:s död 1792 tillhörde A. kretsen
kring G. M. Armfelt och invecklades
även i dennes s. k. sammansvärjning
mot förmyndarregeringen. A. indrogs
icke genast i högmålsprocessen men
avskedades snart, miste sina ämbeten
och befalldes att under
förmyndarregeringen vistas utom Sverige. Bland
Armfelts papper påträffade dokument
komprometterade svårt A., som
häktades, medan han ännu befann sig i
Pommern, och Högsta domstolen
dömde honom att mista liv, ära, adelskap
och gods, vilken dom K. M:t mildrade
till livstidsfängelse. A. inspärrades
jämte sin vän J. A. Ehrenström på
Karlstens fästning 1794. När Gustav
IV Adolf tillträdde regeringen 1796,
rehabiliterades A., återfick sitt reg.
1798, blev generalmajor i armén 1799
samt upphöjdes till friherre 1808.
Under finska kriget 1808—09 stod A.
vid överbefälhavarens sida i
högkvarteret men tog icke verksam del i den
aktiva krigföringen. —
Arméledningens åtgärder kommenterade han med
bitter kritik och var en av de första,
som alldeles gav upp hoppet om att
kriget skulle vinnas. Samtidigt kände
han ingen lust att själv ta något
initiativ eller något ansvar. Efter freden
1809 stannade han i Finland och
förvärvade sig snart kejsar Alexanders
synnerliga företroende. Han utsågs till
förste led. i kommittén för finska
ärenden i S:t Petersburg 1811(—14), blev
geheimeråd s. å. och greve 1819. Ären
1821—27 var han v. kansler för Åbo
akad. och gjorde sig därvid illa
omtyckt, då han alltför villigt biträdde
myndigheterna i försöken att kväva
akad: s föregivna revolutionsanda.
Han erhöll titeln president 1823. Sina
sista år framlevde A. på sin egendom
Rilaks och blev ss. en av de sista
gus-tavianerna åter föremål för en stor
popularitet. — Gift 1) 1778—S9 med
Johanna Barbara Hisinger; 2) 1791
-—94 med friherrinnan Fredrika
Ruuth; 3) 1801 med Eva Matilda
Bruncrona. — Litt.: T. Hartman, "De
tre gustavianerna G. M. Armfelt,
J. F. A. och J. A. Ehrenström"
(1899). G. U.
2. Aminoff, Iwan Tönnes Edvard,
militär, författare, f. 8 maj 1868 i
Stockholm, † 6 april 1928 därstädes.
Föräldrar: sjökaptenen Iwan A. och
Anna Hummel. — A., som erhöll
officersfullmakt 1888, blev major vid
Skaraborgs reg. 1913 och var
överstelöjtnant vid Karlskrona
grenadjär-reg. 1916—23. Åren 1896—97
tjänstgjorde han vid franska armén i Alger,
och 1917 var lian kommenderad till
de tyska fronterna. År 1923 blev han
chef för Stora Kopparbergs bergslags
skeppningskontor i Gävle. Som förf.
blev han känd genom en omfattande
produktion, som bl. a. rymmer
krigsskildringar, tendensromaner,
reseskildringar, detektivromaner och
äventyrsböcker. Bland hans många
arbeten, av vilka flera utgå vos under sign.
Radscha, märkas "När krigsguden
talar" (1903), "Tåget över Bält" (1908),
"Det erövrade landet" (1913),
"Kriget om Balkan" (s. å., tills, med V.
Langlet) och "Kampen om Amon"
(1924). — Gift 1) 1892—96 med
Hanna Sofia Ekström; 2) 1898 med
Olga Wallerstedt. R. A.
3. Aminoff, Gregori, mineralog,
f. 8 febr. 1883 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen Tönnes A. och Mathilda
Lindström. — A. blev student i Stock-
Gregori Aminoff.
holm 1901, fil. kand. i Uppsala 1905,
fil. lic. i Stockholm 1916 och fil. dr
där 1918. Han förordnades sistn. år
till docent i mineralogi och
kristallografi vid Stockholms högskola och
blev 1923 prof. och intendent vid
Riksmus:s mineralogiska avd. Han
tillhörde 1921—37 red. av Nord.
familjeboks 3:e uppl. I Vet. akad.
invaldes han 1933. — A. har utgivit ett
flertal arbeten inom den moderna
röntgenkristallografiska forskningens
och den deskriptiva mineralogins
områden. Bl. a. har han bestämt
kristallstrukturen för åtskilliga mineral och
beskrivit nya eller föga kända
mineral från den rika fyndorten Långban
i Värmland ("Contributions to the
mineralogy of Långban", 1931—33).
Han har även behandlat problem
rörande elektroninterferenser i
kristaller, t. ex. "über die Oxydation von
Zinkblende-Einkristallen, an Hand
von Elektroneninterferenzen studiert"
(1938), och utgivit
populärvetenskapliga arbeten, "Om juveler och ädla
stenar" (1926) och "Om meteoriter"
(1929). — Tidigare gjorde A. sig känd
som figur- och landskapsmålare. —
Gift 1) 190S—29 med fil. kand.
Ingrid Setterlund; 2) 1930 med fil. kand.
Birgit Broomé. S. L.
Amundson, släkt, härstammande
från borgaren i Uddevalla Amund
Jakobsson (f. 1740, † 1796), far till
köpmannen i Hunnebostrand Johannes
Amundson (f. 1775, † 1839). En
sonson till denne, översten i Väg- och
vattenbyggnadskåren Johan Albert A.
(f. 1840, † 1920), var en känd
järnvägsbyggare och dessutom bl. a.
arbetschef för byggandet av riksdags- och
riksbankshusen på Helgeandsholmen
i Stockholm. Han blev far till
generalmajoren Karl A. (se nedan).
Amundson, Karl Albert Byron,
flygpionjär, en av flygvapnets
organisatörer, f. 29 nov. 1873 i Grythyttehed,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
