Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohman, Johan Emil - Bohman, Nils - Bohmansson, Gösta - Bohnstedt, släkt - 1. Bohnstedt, Carl Fredrik - 2. Bohnstedt, Theodor Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohman
384
Bohnstedt
Gösta Bohmansson.
träden. På Böda kronopark på Öland
införde och prövade han utländska
barrträd med lämplig proveniens. —
Ogift. A. H.
Bohman, Nils Axel Erik,
författare, f. 9 sept. 1902 i Stockholm.
Föräldrar: skrädderiidkaren Axel B. och
Maria Marcuson. — B. avlade
stu-dentex. i Stockholm 1922 och
studerade humaniora vid Stockholms
högskola 1922—28. Åren 1922—35 var
han lärare, bl. a. vid Stockholms
borgarskola 1929—35 (bibliotekarie där
1931—35). Från 1920-talets slut har
lian varit verksam i pressen, bl. a. på
Nya dagligt allehandas kulturavd.
1928—34, i Bonniers litterära
magasin sedan 1932 och på red. av tidn.
Nu 1934—36. I film (bl. a.
manuskriptet till "Swedish rhapsody" för
Expo i New York 1939) och i radio
(från 1932) liar han gjort insatser.
Han liar översatt ett 30-tal arbeten på
vers och prosa samt försvenskat
Dis-neyfilmerna "Snövit och de sju
dvärgarna" och "Pinocchio". — B. utgav
1932 diktsamlingen "Kalliope i
staden" och 1935 versberättelsen "Den
onda elden"; en tredje diktsamling
utkom 1942. För sv. publik har han
presenterat modern litauisk
novellkonst ("Litauiska noveller", 1940).
Till hans publicistiska arbeten höra
dessutom bl. a. bokfilmen "Från
brännvinsdraken till studiecirkeln" (om
Godtemplarorden i Sverige, tills, med
Lisa Franzén, 1939),
illustrationsverket "Vårt nutida Sverige" (1937) ocli
samlingsverket "Med folket för
fosterlandet" (2 bd, om Sverige 1907—37),
som lian tills, med E. Killander utgav
på uppdrag av Centralkommittén för
1938 års nationalinsamling. B. är
huvudredaktör för "Svenska män och
kvinnor". — Gift 1933 med fil. mag.
Märta Burman. T. D.
Bohmansson, Gösta, kirurg, f. 21
juli 1887 i Malmö. Föräldrar: rege-
mentsläkaren Magnus B. och Maria
Thomée. — Efter studentex. i Malmö
1905 blev B. med. kand. i Lund 1910,
med. lic. i Stockholm 1914 och med. dr
därstädes 1926. Efter amanuens- och
underläkarförordnanden i kirurgi och
medicinsk kemi blev lian
lasarettsläkare vid Umeå lasarett 1922, överläkare
vid dess kirurgiska avd. 1925 samt
vid kirurgiska avd. av Örebro
länslasarett 1928 och dettas styresman
1929. — B. är en av vårt lands mest
kända och framstående kirurger, som
jämte sitt specialområde — magsårets
kirurgi — gjort ämnen från snart sagt
hela kirurgin till föremål för
undersökningar. Organisatör och
sjukhusadministratör av rang, har han även
skrivit talrika artiklar i
sjukhusfrågor. Många äro de framstående yngre
kirurger, som gjort sina lärospån ss.
underläkare på hans mönsteravd. i
Örebro. — Gift 1916 med Tora
Sign-hild Gillholm. P. H. T.
Bohnstedt [bån-], släkt från
Pommern, härstammande från
köpmannen i Stralsund Johan Didrich B. (f.
1677, † 1745). Släkten kom till
Sverige i slutet av 1700-talet med hans
sonsons son, brukspatronen Carl
Fredrik B. (B. 1). Dennes äldre son,
grosshandlaren Carl Fredrik Johan B.
(f. 1808, † 1849), stamfar för den ännu
i Sverige fortlevande släktgrenen,
övertog efter faderns död
handelshuset C. F. Bohnstedt tills, med Nils
Magnus Höglund, som efter Carl
Fredrik Johan B:s död i eget namn
fortsatte firman. B. l:s yngre son,
Theodor Ludvig B., brukspatron och
godsägare (B. 2), adlades 1860 enligt 37
§ R. F.; den adliga grenen utgick
på manssidan med hans äldre son,
förste hovjägmästaren Carl Edvard
Ludvig B. (f. 1840, † 1919). Dennes
yngre bror var den kände
riksdagsmannen i Första K., ryttmästaren
Knut Eugen B. (f. 1841, † 1916).
1. Bohnstedt, Carl Fredrik,
exporthandlare, brukspatron, f. 28
juni 1776 i Stralsund, † 3 dec. 1838
i Stockholm. Föräldrar:
kommerserådet Joakim Carl Friedrich B. ocli
Hermania Barlona Maria
Hagemeis-ter. — B. kom till Sverige i slutet av
1700-talet, anställdes hos firman
Bib-ber & c:ie i Stockholm och etablerade
egen grosshandelsaffär där under
namnet C. F. Bohnstedt i början av
1800-talet. B. bedrev i första rummet
skeppsrederi men sysslade även med
export av järn, trävaror m. m. Han
utvecklade företaget till ett av
Stockholms mest ansedda handelshus och
förvärvade inom förhållandevis kort
tid en stor förmögenhet. En del därav
placerade han i en rad fastigheter,
bl. a. huset Slottsbacken 8 (det
s. k. Bohnstedtska huset) samt i Rid-
Carl Fredrik Bohnstedt. Målning (detalj) av
P. Krafft d. y. 1814.
darhyttans koppar- och järnverk i
Västmanland, som han småningom
utvecklade till ett mönsterbruk.
Bland de av B. fullbordade
nybyggnads- och ombyggnadsarbetena
märkas ett nytt kopparverk,
hammarsmedjor, Lienshytte manufakturverk
samt ett nytt, föredömligt
kanalsystem. B. hade 1810 inköpt
Riddarhyttan för 91 000 rdr b:o, men i
bouppteckningen efter honom 183S
upptogs bruket till ett värde av
200 000 rdr b:o;
koppartillverkningen nådde då över 500 skeppund per år.
I Stockholm anlade han tills, med
Aug. Bergman ett betydande
bomullsspinneri 1835. — Gift 1804 med
Lovisa Albertina Moll.
2. Bohnstedt, Theodor
Ludvig, brukspatron, godsägare, f. 30
jan. 1809 i Stockholm, † 9 febr. 1888
på Rinkesta, Ärla skn, Södermani.
län. Son till B. 1. — B. blev student
1825, avlade ex. till
rättegångsverken 1S28 samt bergsex. 1832 och
företog därefter studieresor till
Englands och Tysklands gruvdistrikt.
Efter faderns död 1838 bildade
arvingarna ett släktbolag och utsago B.
till Riddarhytteverkens förvaltare.
Redan från början av B:s
självständiga verksamhet minskade
koppartillverkningen på grund av malmens
avtagande kvantitet och halt, under det
att kopparpriset samtidigt visade
ständigt fallande tendens.
Arvingarna ville därför hellre komma ifrån
bruksdriften och sålde 1846
Riddarhyttan för den låga summan av
130 000 rdr b:o. B. hade redan
tidigare inköpt det berömda godset
Rinkesta i Södermanland, vilket en
gång tillhört Barbro Bielke, Axel
Oxenstiernas mor. B. ökade godsets
areal ansenligt genom nyodlingar och
blev en av länets skickligaste och
mest ansedda jordbrukare. Han an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
