Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandtberg, Oscar - Branner, Per-Axel - Brant, se även Brandt - Brant, Per - Branting, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränner
443
Branting
komponerade orgelfasaden i
Högalidskyrkan i Stockholm. Han har också
gjort glasmålningar i flera andra
kyrkor, ss. Solna (1929), Åby (1931)
och Ala (1939), samt komponerat
textilier för bl. a. Högalids- och
Rid-darholmskyrkorna, Uppsala
domkyrka, Engelska kyrkan i Stockholm, Sv.
kyrkan i London och Vreta klosters
kyrka. Bland profana uppdrag, som
anförtrotts honom, kan nämnas
dekoreringen av Gillets festsalar och
Carlton hotell i Stockholm. Han har även
i samarbete med I. Tengbom
dekorerat en tornkammare på É. von Rosens
Rockelstad med bilder ur den heliga
Birgittas uppenbarelser. På senare år
har B. utfört kompositioner i silver,
bl. a. den sv. nationalgåvan till
prinsessan Ingrid vid hennes förmälning
med kronprins Fredrik av Danmark
<1935). — Gift 1) 1912—39 med Berta
Andersson; 2) 1940 med Astrid
La-gerqvist, f. Nyman. Th. N.
Bränner, Per-Axel Helge,
regissör, f. 25 jan. 1899 i Linköping.
Föräldrar: verkmästaren Henning
Larsson och Edla Törnquist. ■— Sedan
B. avlagt realskoleex. 1915 i
Stockholm, var han försäkringstjänsteman
vid matematiska avd. pä
Försäkringsanstalten Folket till hösten 1919. Han
studerade vid Dramatiska teaterns
elevskola 1919—21 och var engagerad
vid nämnda teater 1921—24, under
viliken tid han bl. a. spelade Jacques
i Shakespeares "Som ni behagar" och
Max i Géraldys "Bröllopsdagar".
Efter engagemang vid Sv. teatern 1924
—26 och Konserthusteatern 1926
tillhörde B. Blanclieteaterns ensemble
1927—31, där han bl. a. spelade
Benjamin i Strindbergs "Påsk", Jimmy
Dugan i Veillers "Mary Dugans
process" och Henning i Thit Jensens
"Storken". — Som teaterregissör har
B. framträtt på Blancheteatern och
Folkteatern med Lonsdales "En man
till påseende" och Lindorms
"Domare-dansen" samt på Dramatiska teatern
1939 med Thornton Wilders "Vår
lilla stad". Från hösten 1940 är han
regissör och konstnärlig ledare för
Nya teatern i Stockholm. I denna
egenskap har lian med djärvhet och
konstnärlig framgång framfört
program ur såväl klassisk som modern
dramatik, t. ex. Maxwell Andersons
"Grå gryning", Mussets "Lek ej med
kärleken" samt Strindbergs
"Kamraterna" ocli "Drottning Christina".
Revytidn. "Taggen" (1941) och "Nya
Taggen" (1942) utgöra en ny
revytyp. I N. Cowards "Jag älskar
dig, markatta", framträdde B. åter
som skådespelare. — År 1930 var
B. regiassistent lios Sv.
filmindustri och 1931—40 företrädesvis
verksam som filmregissör. Bland de
Per-Axel Bränner.
filmer han satt upp märkas "Hans
livs match" (1931), "Farmors
revolution" och "Pettersson & Bendel"
(1933), "Unga hjärtan" och "Sången
om den eldröda blomman" (1934),
"Ungdom av i dag" (1935),
"Äventyret" och "Konflikt" (1936), "På kryss
med Albertina" (1938) och "Rosor
varje kväll" (1939). Dessutom har
han verkställt sv. "dubbning" av W.
Disneys "Snövit och de sju dvärgarna"
(1938) och "Pinocchio" (1940) samt
lett upptagningen av "Swedish
rhap-sody" för New York Expo 1939. B.
har i sina filmer oftast sökt kontakt
med sv. författare och i samarbete
med bl. a. E. Lindorm, J. Kjellgren,
M. Rogberg och W. Hammenhög
medverkat i manuskripten samt själv
skrivit "Ungdom av i dag". — Ett
initiativrikt och fruktbärande arbete
har B. ägnat skådespelarnas
organisatoriska och ekonomiska strävanden.
Skådespelarnas Djurgårdsmässa
tillkom 1935 på initiativ av
överståthållare Nothin och B., och 1937 var B.
initiativtagare till Första nordiska
teaterkongressen. B. är ordf. i Sv.
tea-terförb:s sociala sektion sedan 1933
och i Sv. teaterförb. sedan 1934,
ordf. och ständig styr.-led. i
Djur-gårdsmässans stiftelse sedan 1935,
styr.-led. i stiftelsen Höstsol och i
Dramatiska teaterns elevskola samt
medl. av Teaterrådet sedan 1941. —
B. har företagit utländska
studieresor bl. a. till Förenta staterna 1938,
ocli sina intryck från utländska
teatrar har han skildrat i dagspress och
radio. Han har även utgivit
stock-holmsskildringen "Pojke i Sibirien"
(1940). — Gift 1928 med Aina
Margareta Stern. N. B., S. T.
Brant, se även Brandt.
Brant, Per, violinist, tonsättare,
f. 1713 trol. i Stockholm, † 9 aug.
1767 därstädes. — B. studerade i
Uppsala och var 1727’—28 e. o. kanslist i
Kanslikollegium samt från 1728
anställd i hovkapellet, där han blev ord.
1735, konsertmästare 1738
(kapellmästares titel 1745) samt vik. och ord.
kapellmästare 1747 resp. 175S. Han
var även privatsekr. hos ryske
envoyén från 1733. -— B. var enligt egen
uppgift den förste, som anordnade
konserter i Stockholm; sådana gå.vos
172S—41 och 1743. År 1744
inlämnade lian en ansökan om lotteri för att
grunda en musikalisk akad., som
skulle dels ge offentliga konserter,
dels verka för musikundervisningen.
K. M:t gav sitt samtycke 1748. B:s
ekonomiska svårigheter tvang honom
emellertid att pantsätta sitt lottbrev;
med hänsyn till hans stora insatser
sökte man dock förbättra hans
ekonomiska ställning. — B., som var
samtida med J. H. Roman, har väl
kommit något i skymundan för
denne. Hans gärning var likväl
betydande. Han var duktig violinist;
särskilt framförde han verk av
Corel-li, Tartini och Geminiani. Hans
bevarade kompositioner äro tre symfonier
(den i d-moll utgavs 1942 av ab.
Radiotjänst i bearb, av Sven E.Svensson)
och två sånger, samtliga i Mus. akad: s
bibi. I sin skiftning mellan barock och
rokoko har B:s musik mer än enbart
historiskt intresse. — Gift med
Charlotta Regina Höök. — Litt.: H.
Nyblom, "P. B. och frihetstidens
musikliv" (Sv. tidskr. för musikforskning
1921). P. L.
Branting. Släktens äldste med
visshet kände medl. var
reg.-skriva-ren vid Smålands kavalleri Göran
B. (f. på 1640-talet, † 1694), vars
far skall ha varit bosatt i Norrköping
och antagit namnet B. Bland Göran
B:s fem söner märkas
landskamrera-ren i Växjö Gabriel B. (f. 1682, †
1746), majoren vid Stånddragonerna
Johan B. (f. 1683, † 1744) och
lant-räntmästaren i Växjö Lars B. (f. 1684,
† 1725), stamfäder för var sin
släktgren. -— Gabriel B:s son,
överjägmästaren i Småland och Blekinge
Sigfrid B. (f. 1714, † 1760), adlades 1756
med namnet Adlerbrant; ätten
utslocknade med dennes sonson,
hovrättsrådet Thure Gabriel Adlerbrant
(f. 1780, † 1S53). — Johan B. blev
farfar till bröderna kammarrådet
Johan Gustaf B. (f. 1757, † 1827),
bekant som förf. till ett alfabetiskt
författningsregister (3 bd och suppl.,
1827—31), och kronofogden Anders
Gabriel B., farfars far till
textilkonst-närinnan Agnes B. (B. 4). — Lars B.,
stamfar för en ännu fortlevande, vitt
utgrenad släktlinje, blev farfar till
kronofogden Jacob (Jöransson) B. (f.
1754, † 1836), känd genom Tegnérs
vistelse i hans hem, och Jacob B:s
kusin, kamreraren Jacob (Gustafs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
