Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Crusenstolpe, Magnus Jacob - 3. Crusenstolpe, Johan Fredrik Sebastian - Crusius, Benedictus - Crusius, Philip, ämbetsman, diplomat, se von Krusenstjerna - Cruus, ätt - Cullberg, släkt - 1. Cullberg, Harry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Crusenstolpe
151
Cullberg
vilken lian kallade
"Excellentissi-mus", och året därpå följde den
betydelsefulla broschyren "Vidräkning
ocli reform", i vilken han polemiserade
mot Geijer ocli Karl Johan och ville
göra gällande, att Sveriges olyckor
hade visat, att den ärftliga
konungamakten borde ersättas av ett
riksföre-ståndarskap, samt en pamflett mot C.
H. Anckarsvärd, "Röst ur ett svenskt
statsfängelse". Den 20 juli 1841
lämnade lian Vaxholms fästning, men
lians stora tid var nu förbi, och
publiken tröttnade snart på honom. Han
fortsatte utgivandet av sina
"Ställningar och förhållanden" ända till
sin död och bekämpade där den
regerande dynastin. Dock blev han, i
full överensstämmelse med sin
utrikespolitiska åskådning, under
Krimkriget en av Oscar I:s hemliga
pressagenter. Han återupptog nu också sitt
skönlitterära författarskap med den
stora, redan under Vaxholmstiden
påbörjade romanen "Morianen, eller
Holstein-Gottorpiska huset i Sverige"
(1—6, 1840—44), som följdes av de
mindre betydande "Carl Johan och
svenskarne" (1—3, 1845—46) och
"Huset Tessin under enväldet och
frihetstiden" (1—5, 1847—49). I sina
historiska romaner anknyter C. i vissa
avseenden till C. J. L. Almquist, men
närmast besläktade äro de dock med
C: s egna politiska pamfletter. Liksom
dessa bygga de i viss utsträckning på
autentiska brev och aktstycken, men
de vimla av hovskvaller, skandaler och
fria fantasier. Han hade för vana att
understryka tillförlitligheten av sina
utsagor genom att i en not utsätta
ordet "historiskt" (därav uttrycket
"Historiskt, sa’ Crusenstolpe"). I
konstnärligt hänseende äro dessa
romaner mycket bristfälliga. Bland
C:s övriga historiska arbeten märkas
"Karakteristiker" (1851),
"Revolutionen den 13 mars 1S09" (1859),
"Historiska personligheter" (1—2, 1861—
63) samt de nekrologer, som efter
hans död utgåvos under titeln
"Medaljonger och statyetter" (1882). —
Gift 1825 med Sophia Palmstruch. —
Litt.: A. Ahnfelt, "M. J. C." (1—2,
1880—81); R. G:son Berg,
"Litteraturbilder" (1912); T. Nerman, "C:s
kravaller" (1938); S. Eriksson, "Sv.
diplomati och tidn.-press under
Krimkriget" (1939). R. A.
3. Crusenstolpe, Johan
Fredrik Sebastian, ämbetsman, f. 25
aug. 1801 i Jönköping, † 23 juli 1882
i Stockholm. Bror till C. 2. — C.
antogs som fanjunkare vid Jönköpings
reg. 1814 och genomgick Krigsskolan
på Karlberg 1815—18, varefter han
blev fänrik vid Andra livgardet 1818,
löjtnant 1824 och stabslöjtnant 1825.
Han tog avsked 1825 — troligen sam-
manhängde detta med ett s. å.
begånget tjänstefel —- ocli deltog
därefter i grekiska frihetskriget under
general Ch. N. Fabvier vid Aten. År
1827 anställdes han som liandsekr.
lios sv.-norske konsuln i Tripolis J.
Gråberg, och efter annan tjänstgöring
blev lian 1832 tf. konsulatsekr. i
Tanger och 1842 konsulatsekr.
därstädes. År 1S47 blev han tf. sv.-norsk
konsul i Alger, 1S58 generalkonsul
därstädes och 1860 sv.-norsk cliargé
d’affaires och generalkonsul i
Lissabon samt 1866 ministerresident.
Under sin långvariga vistelse i Tanger
medverkade C. bl. a. till att de
skandinaviska rikena befriades från de
s. k. fredsavgifterna till den
marockanska sjörövarstaten (1845). Ett annat
resultat av hans arbete därstädes
var hans 1843 i Stockholm utg. övers,
av Koranen från det arabiska
originalet. — Ogift. T. D.
Crusius, Benedictus Olai,
rättslärd, f. på 1590-talet troligen i
Örebro, † före 10 juli 1663 i Göteborg.
— C. blev student i Rostock 1611 och
vistades under de följ. åren, delvis
med hertig Karl Filips understöd,
vid olika tyska univ. Till en början
ägnade han sig åt studier vid den
filosofiska fakulteten men övergick
under sin vistelse i Marburg 1622 till
juridiken och blev 1624 i Giessen juris
utr. dr. År 1625 förordnades han,
antagligen genom Axel Oxenstiernas
förmedling, att upprätthålla
professuren i sv. rätt vid Uppsala univ. och
utnämndes s. å. till den förste ord.
innehavaren av denna professur. Han
fick i uppdrag att behandla sv. rätt
i jämförelse med den romerska
rätten. C. förrättade 1629 som
promo-tor den första juridiska
drspromotio-nen i Sverige Under åren 1630—33
tjänstgjorde han som assessor i Svea
hovrätt, och hans omfattande
kunskaper togos i anspråk för ett flertal
maktpåliggande rannsakningar. — I
sina föreläsningar vid Uppsala univ.
1630 kommenterade C. landslagen;
detta är den första vetenskapliga
bearb. av densamma. Dessa
kommentarer ha utgivits av J.-E. Almquist,
"Vår äldsta kommentar till
landslagen" (Uppsala univ:s årsskrift
1927). — Gift 1626 med Karin
Lorensdotter Hartman.
Crusius, Philip, ämbetsman,
diplomat, se von Krusenstjerna.
Cruus, gammal frälseätt, som
enligt traditionen härstammade från
Cruusborg i Bayern och inkom till
Sverige med konung Christoffer.
Ättens äldste med visshet kände stamfar
Niklis Kruse hade sonen Jesper
Nilsson Kruse till Värnsta i Lillkyrka
skn, Hesselby i Tuna skn och Årby i
Rasbokils skn, alla i Uppsala län;
denne levde i början av 1500-talet.
Hans sonson, lagmannen i n. Finland,
riksrådet Matts Larsson till Edeby i
Helgarö skn i Södermani. län m. m.
(† 1606), blev far till fältmarskalken
och riksskattmästaren Jesper
Mattsson Krus (se denne). En bror till
Matts Larsson var ståthållaren i
Kalmar Anders Larsson C. († 1591). Med
dennes son, landshövdingen i Kalmar
län och på Öland Jesper C. (f. 1576,
† 1647), introducerades ätten 1625 på
Riddarhuset under namnet C. af
Edeby. Söner till Jesper Mattsson
Krus voro häradshövdingen i Gudhems
härad i Västergötland, kammarrådet
Johan Jespersson C. (f. omkr. 1616,
† 1644) och översten för Västgöta
ka-vallerireg. Lars Jespersson C. (f. 1621,
† 1656), vilken jämte döttrarna till
brodern Johan C. 1651 upphöjdes i
friherrligt stånd under namnet C. a f
Gudhem. Den friherrliga ätten
utdog sannolikt med Lars Jesperssons
son, översten vid kavalleriet friherre
Gustaf C. (f. 1649, † 1692).
Ståthållaren Anders Larsson C. blev farfars
farfar till kornetten Gustaf Jesper C.
(f. 1702, † 1727). Med denne utdog
den adliga ätten C.
Cullberg, släkt, som härstammar
från sjökaptenen Anders Bengtsson i
Sevekulla, Onsala skn, Halland.
Släktnamnet bildades efter fädernegården
av hans söner, bland vilka märkas
stamfadern för den ännu kvarlevande
första släktgrenen, sjökaptenen
Johannes C. (f. 1776, † 1846), farfar till
bankdir. Carl Isidor C., ordf. i
Nyköpings handels- ocli sjöfartsnämnd (f.
1857, † 1937), ocli stamfadern för
tredje släktgrenen, sjökaptenen
Alexander C. (f. 1788, † 1870). En dotter
till Carl Isidor C. är
danskonstnärin-nan Birgit Ragnhild C. (f. 1908).
Sonsons söner till Alexander C. äro
bröderna kyrkoherden i Oscar Fredriks
förs. i Göteborg Carl Oscar Daniel C.
(f. 1887), som sedan 1935 är ordf. i
Göteborgs kvrkonämnd, rektorn Harry
C. (C. 1) och biskopen John C. (C. 2).
1. Cullberg, Erhard Johan
Harry, skolman, f. 18 nov. 1891 i
Harestads skn, Göteb. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Johan C. och Harriet
Rabe. — Efter studentex. i Göteborg
1909 blev C. teol. kand i Uppsala 1913
och avlade där praktisk teologisk ex.
1916. Han grundade 1924
Sigtunaskolan, ett internatläroverk för gossar
med syfte "att inom ramen av vårt
nuvarande skolväsen finna en
skolform, som tager största möjliga
hänsyn till den enskilde lärjungens
daning till en nyttig
samhällsmedborgare". C. liar varit skolans rektor och
föreståndare sedan dess grundande
och är även ordf. i styr. för Sigtuna
fornhem. — Gift 1) 1922 med Agda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
