Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Cullberg, Harry - 2. Cullberg, John - Cumelin, Johan Petter - Cunninghame, ätt - Cunninghame, Thomas - Curio, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cullberg
152
Curio
John Cullberg.
Holmberg, † 1937; 2) 1938 med Käte
Indebetou. K. A.
2. Cullberg, Jolin Olof, biskop,
teolog, f. 23 april 1S95 i Harestads
skn, Göteb. län. Bror till C. 1. — Efter
studentex. i Göteborg 1912 avlade C.
fil. kand.-ex. 1915 och fil. lic.-ex. 1919
vid Göteborgs högskola, teol.
kand.-ex. i Uppsala 1922 samt blev fil. dr
ocli docent i religionsfilosofi där 1926.
Han prästvigdes 1928, promoverades
till teol. dr 1933, blev s. å. kyrkoherde
i Balingsta, Hagby och Ramsta
pastorat i ärkestiftet ocli utnämndes 1937
till kontraktsprost. Åren 1928—29 och
1936 var lian tf. prof. i teologiska
prenotioner och teologisk encyklopedi
vid Uppsala univ. Han blev biskop i
Västerås stift 1940. — Sin
religionsfilosofiska och teologiska åskådning
liar C. utvecklat under anknytning till
E. G. Geijers personlighetsfilosofi. I
centrum står analysen av
gemenskapsbegreppet. Ur C:s vetenskapliga
produktion må nämnas "Samuel Grubbe.
En studie i transcendental
religionsfilosofi" (drsavhandl., 1926), på
vilken ban s. å. erhöll sin docentur,
"Religion och vetenskap" (1930),
"Das Du und die Wirklichkeit"
(1933) och "Das Problem der Ethik
in der dialektischen Theologie"
(1938). Han har även utgivit flera
skrifter av populärare art t. ex.
"Bibeln och trosbekännelsen" (1939) och
"Kyrkan och tiden" (1940). Särskilt
har hans "Herdabrev" (1940) väckt
intresse långt utanför fackkretsar.
Det utgör en fängslande analys av
den nuv. brytningstiden från kristen
synpunkt. C. hävdar där med skärpa,
att kyrkan står över alla politiska
ideologier och aldrig får förvandlas
till en statlig propagandacentral.
Kyrkan måste alltid kämpa för den
obeskurna friheten att förkunna
evangeliet. — C. var 1927 ordf. i styr.
för Sveriges förenade studentkårer
ocli 1933—37 i Sveriges kristliga
studentrörelse. — Gift 1928 med Eva
Virgin. D. L.
Cumelin, Jo h an Petter,
kopparstickare, f. 3 dec. 1764 i
Stockholm, † 13 maj 1820 därstädes.
Föräldrar: husgerådsbetjänten Sven
Kumblin och Lisa Oreta Jansdotter.
— C. blev lärjunge vid Konstakad.
1778 ocli arbetade under större delen
av 1780-talet under bröderna J. F.
Martin ocli E. Martin; särskilt den
förstnämnde tog sig an hans utbildning.
C:s egen produktion är ringa och
konstnärligt osjälvständig, men han
var väl förtrogen med koppartryckets
teknik och ägde en press, på vilken han
utom sina egna alster troligen också
tryckte åt andra, ss. greve A. F.
Skjöldebrand och Chr. D. Forssell. Bland C: s
tidigaste blad äro några
handkolore-rade konturetsningar i martinsk anda
ss. "Blå slussen", "Skeppsbron", "Ut-
Johan Petter Cumelin. Målning (detalj) av
L. Pasch d. y. (Kungliga biblioteket).
sikt från Riddarholmen", "Vadstena
slott" och en vy av Strängnäs samt
ett par små bilder från Haga. Några
akvareller med stockholmsmotiv i
besläktad stil äro utförda 1785. Från
1789 härröra de tolv bilder av
sjöslaget vid Ölands södra udde s. å., vilka
C. torde ha utfört på uppdrag av
befälhavaren, hertig Karl, som redan
tidigare synes ha protegerat honom.
Ett dokument av både konstnärligt
och tidshistoriskt värde är den svit
på tio akvarellerade konturetsningar
från engelska parken vid Finspång,
som C. utförde i slutet av 1790-talet.
—■ C. invaldes i Konstakad. 1S05 och
liade titeln liovgravör. — Ogift.
Th. N.
Cunninghame [ka’nningem],
urgammal adlig ätt från Skottland; den
sv. ättens äldste, med visshet kände
stamfar var borgmästaren i staden
Creall i Skottland Alexander C., som
levde under 1600-talets förra hälft.
Hans son Thomas C. (f. 1642, † 1697)
inkom till Sverige 1659 och blev
borgare och kryddkrämare i Stockholm;
han bedrev även import- och
export-liandel. Dennes son, översten Thomas
C. (se nedan), naturaliserades 1747
som sv. adelsman. Han slöt själv
sin ätt.
Cunninghame, Thomas,
arméofficer, f. 1 nov. 1691 i Stockholm, †
23 aug. 1759 i Karlskrona.
Föräldrar: kryddkrämaren Thomas C. ocli
Ester Hajoek. ■— C. anställdes vid
artilleriet 1710, deltog i slagen vid
Hälsingborg s. å. och Gadebusch
1712, blev fånge vid Tönningen 1713
och lymde ur fångenskapen 1716.
Han tjänstgjorde i Norgekriget 171S,
blev löjtnant vid fältartilleriet s. å.,
kapten vid artilleriet i Stockholm
1734 och tygmästare 1742 under
deltagandet i finska kriget samt
stationerades som tygmästare vid
artilleriet i Stockholm 1743. C. utförde i
denna ställning viktiga
organisatoriska och tekniska förbättringar vid
Artillerigården i Stockholm.
Samtidigt nedlade lian ett energiskt och
framgångsrikt arbete på kontrollen
av produktionen vid de sv. krut- ocli
styckebruken. Han erhöll adelskap
1747 och blev med bibehållande av
sin tygmästartjänst överstelöjtnant i
artilleriet s. å. samt överste med
tjänst som tf. generalfälttygmästare
1757. Han blev led. av Vet. akad.
1756. — Ogift. T. D.
Curio, Henrik, boktryckare, f.
13 okt. 1630 i Erfurt, f 11 jan. 1691
i Uppsala. Föräldrar: Christoffer C.
och Christina, Mensing. — C.
uppfostrades i Erfurt och anställdes 1643
hos den kände boktryckaren och
bokhandlaren Johan Janssonius d. ä, i
Amsterdam; på dennes uppdrag
företog lian affärsresor till England,
Frankrike ocli Tyskland. Då Jans-
Thomas Cunninghame. Målning (detalj) av
J. H. Scheffel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
