Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogelklou Norlind, Emilia - Fogelmarck, släkt - 1. Fogelmarck, Emil - 2. Fogelmarck, Hjalmar - Fogelqvist, släkt - Fogelqvist, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fogelmarck
545
Fogelqvist
människan" (1932) och "Protestant
och katolik" (1937). Av sociologisk
karaktär är hennes undersökning
"Vad man tror och tänker inom
svenska folkrörelser" (1934). I sitt arbete
"Bortom Birgitta" (1941), byggt på
djupgående lagvetenskapliga och
religionshistoriska forskningar, ger F. i
konstnärligt koncentrerad form en
sociologisk analys, varvid hon i
anslutning till Bachofen och senare
forskare framför inom sv. forskning
delvis helt nya teorier och förklarar
väsentliga drag i Birgittas
personlighet och inflytande ur den ställning
hon intog i brytningstiden mellan två
rättsåldrar, det tidigare
moderrättsliga samhället och det frambrytande
patriarkaliska, enligt F:suppfattning
i viss mån representerade av resp.
Upplandslagen och östgötalagen. F.
har redigerat serien "Religionens
människor och dokument" (1—8, 1925—
27). Hon har även framträtt som
predikant, bl. a. i Djursholms kapell.
—- F. erhöll Samfundet De nios pris
1932 och promoverades som den första
kvinnan i Sverige till teol. hedersdr
vid Uppsala univ. 1941. — Gift 1922
med fil. dr Arnold Norlind. ■—- Litt.:
Lydia Wahlström, "Glada givare"
(1929); Hans Larsson, "E. F. N." (i
Ord och bild 1935). R. A., M. L.
Fogelmarck, släkt, härstammande
från bonden på gården övergraven
i S. Fågelås skn, Skarab. län, Jon
Jonsson, som levde i början av
1700-talet. En sonson till honom, Peter
Andersson (f. 1766), rådman och
handelsman i Västervik, antog
släktnamnet F. och blev far till
kofferdikapte-nen och skeppsklareraren i Västervik
Fredrik August F. (f. 1801, † 1868).
En äldre son till denne, matematikern
Emil F. (F. 1), blev far till
konserthuschefen i Stockholm Gunnar F. (f.
1880). En yngre son till Fredrik
August F., skeppsklareraren och ryske
vicekonsuln i Västervik Petter Edvard
Magnus Robert F. (f. 1838, † 1909),
blev far till väg- och vattenbyggaren
Hjalmar F. (F. 2).
1. Fogelmarck, Fredrik Emil
Theodor, matematiker, f. 1 jan. 1833
i Västervik, † 28 dec. 1904 i
Stockholm. Föräldrar: kofferdikaptenen
och skeppsklareraren Fredrik August
F. och Christina Charlotta Waefver.
— F. blev student 1849, fil. kand. 1856
och fil. dr 1857, allt vid Uppsala univ.
Han erhöll 1858 lektorat i Karlstad
men flyttade redan s. å. till
Teknologiska inst., där han utförde en lång
och förtjänstfull lärargärning först
som adjunkt i matematik och
mekanik samt från 1875 som prof. i ren
matematik, vilken befattning han
lämnade 1899. Samtidigt tjänstgjorde
han även som inst:s bibliotekarie
Hjalmar Fogelmarck.
1858—62, 1863—69 och 1874—1902.
En kort tid, 1862—63, var han
hospi-tant vid Polytechnikum i Zürich. F.
utgav flera läroböcker i matematik,
ss. "Lärobok i analytisk geometri"
(1S62) och "Lärobok i
differential-och integralräkning" (1—2, 1873—
77). Därjämte var han verksam som
översättare av skönlitterära arbeten.
— Gift 1866 med Augusta Magdalena
Maria Söllscher. S. L.
2. Fogelmarck, Hjalmar,
väg-och vattenbyggare, f. 20 dec. 1866 i
Västervik. Föräldrar:
skeppsklareraren och vicekonsuln Petter Edvard
Magnus Robert F. och Julia Amalia
Mortana Smitt. — Efter
mogenhets-e\\ i Gävle 1885 utexaminerades F.
1889 från Tekn. högskolans fackavd.
för väg- och vattenbyggnadskonst.
Han blev 1890 elev och senare
avd.-ingenjör vid Statens
järnvägsbyggnader i Norrland och avancerade 1894
till baningenjör vid Statens
järnvägar. Sitt första stora uppdrag utförde
F. 1898—1903 som arbetschef vid
Gällivare—Riksgränsbanans n. distrikt.
Främst är hans namn dock knutet till
Inlandsbanans byggande. Han
tjänstgjorde 1903—07 som
undersökningsledare för Inlandsbanan och dess
tvärbanor, blev byrådir. för
bangårdsbyrån vid Statens järnvägar 1908 och
ledde därefter ss. tf. överingenjör för
Statens järnvägsbyggnader 1908—-16
och överingenjör 1916—31 arbetet
med byggandet av Inlandsbanan och
dess tvärbanor. Han avancerade inom
Väg- och vattenbyggnad skåren till
löjtnant 1894, kapten 1904, major
1908, överstelöjtnant 1916 och överste
1925 samt erhöll avsked 1931. F. var
led. av byggnadskommissionen för
dubbelspåret Rönninge—Ström 1912
■—21 och av ostkustbanekommittén
1920—22. Han var vidare av staten
utsedd till v. ordf. i direktionen för
Statens järnvägars änke- och pupill-
kassa 1918—31. — F. är den egentlige
skaparen av det under 1900-talet
tillkomna järnvägsnätet i Övre
Norrland. Han både projekterade den långa
Inlandsbanan och ledde det praktiska
arbetet med järnvägsbygget, varav
första sträckan,
Östersund—Häggen-ås, öppnades 1911 och hela banan
1935. Förträfflig som arbetsledare
ådagalade F. stor teknisk skicklighet
och ekonomisk organisationsförmåga.
— Gift 1895 med Sigrid Maria
Lindegren. S. R.
Fogelqvist, släkt, härstammande
från ryttaren vid Västgöta ryttare
Nils Fogel († 1796 i Fåglums skn,
Skarab. län). Hans son, klockaren i
Lekåsa, Skarab. län, Peter Fogel,
ändrade släktnamnet till F. och blev
far till klockaren i Bitterna, Skarab.
län, Nils F. (f. 1813, † 1895). Dennes
äldre son, kyrkoherden och
kontraktsprosten i Norrköping Johan Peter F.
(f. 1S43, † 1926), blev far till
skriftställaren Torsten F. (se nedan). En
yngre son till klockaren Nils F.,
kyrkoherden i Vilske-Kleva skn, Skarab.
län, Anders F. (f. 1844, † 1929), blev
far till domkyrkosysslomannen i
Skara Erik Gustaf Sven F. (f. 1880).
Fogelqvist, Torsten,
skriftställare, föreläsare, f. 25 jan. 1880 i
Lidköping, † 23 jan. 1941 i
Smedjebacken, Kopparb. län. Föräldrar:
prosten Johan Peter F. och Teodolinda
(Linda) Corona Salwén. — F. avlade
mogenhetsex. i Norrköping 1898 och
blev fil. kand. i Uppsala 1902; han
var ordf. i studentfören. Verdandi
1904—05. Sistn. år blev han
föreläsare i Folkbildningsförb. och 1908
lärare vid Brunnsviks folkhögskola,
vars rektor han var 1912—18. Åren
1918—19 var F. huvudred, för
Afton-tidn., och 1919 inträdde han i Dagens
nyheters red., där han 1925—30 var
huvudred, för kultur och politik. Han
var föreståndare för Stockholms
arbe-tarinst. 1921—22. F. blev 1927 fil.
hedersdr vid Uppsala univ. Han
invaldes 1931 i Sv. akad. —- F. växte upp
i ett prästhem och tog djupa
intryck av dess allvarliga anda. Redan
som gymnasist gjorde han visserligen
bekantskap med nyare bibelkritik och
gav upp sin kristna tro; men han
bevarade livet igenom en djup pietet
inför kyrka och kristendom. I
Uppsala kom han snart att inta en
frisinnad ståndpunkt även i politiska ting;
Dreyfusprocessen blev därvid en
kraftig tankeställare. Han greps alltmer
av den aktiva kulturidealism, som
gjorde sig gällande särskilt inom
Verdandi, och han beslöt att ägna sig
åt folkbildningsarbetet. Som
föreläsare och folkhögskollärare gjorde han
en betydande insats, som snart
uppmärksammades. Hans program var
35 Svenska män och kvinnor II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
