Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giöbel, släkt - 1. Giöbel, Selma - 2. Giöbel, Fredrik - 3. Giöbel, Gunnar - Gjedde, Richard, rättsvetenskapsman, se Ehrenborg - Gjerdman, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giöbel
6S
Gjerdman
samma glasbruk Johan Fredrik G. (f.
1769, f 1829), stamfäder för släktens
båda huvudgrenar. Paulus G. blev far
till bruksägaren vid Fredriksberg och
ägaren av Mårsäter i Hammars skn,
Närke, Carl Fredrik G. (f. 1796, †
1866). Från dennes söner,
jägmästaren Adrian G. (f. 1841, † i919), far
till skogsvårdsmannen Fredrik G. (G.
2) och agronomen Gunnar G. (G. 3),
samt bruksägaren Axel Edvin G. (f.
1844, † 1919), härstamma alla nu
levande medl. av den äldre släktgrenen.
En dotter till Carl Fredrik G. var
textilkonstnärinnan Selma G. (G. 1).
Även den från Johan Fredrik G.
härstammande yngre släktgrenen
fortlever vid flera västsv. glasbruk.
1. Giöbel, Selma Levina,
textil-konstnärinna, f. 10 juli 1843 på
Mår-säters bruk i Hammars skn,
öre-bro län, † 4 april 1925 i Vadstena.
Föräldrar: bruksägaren Carl Fredrik
G. och Christina Louise Jansson. —
G. genomgick Slöjdskolan i
Stockholm 1865—70 och studerade
skulptur för bl. a. prof. Fr. Kjellberg. Hon
tog även lektioner för prof. M. E.
Winge och C. Curman och fortsatte
sedan sin utbildning i South
Kensington Art School i London 1878—80, i
Florens och Rom 1880—82 samt i
Paris, bl. a. för Dalou. Tidigt intresserad
för den kvinnliga handslöjdens
förkovran var hon led. av styr. för
Handarbetets vänner 1874—85 och
startade sistn. år i Stockholm egen firma,
Sv. konstslöjdutställning, som lion
likväl lämnade 1S98, sedan den 1896
ombildats till ab. Som
mönsterriter-ska för vävda tapeter, mattor och
andra textilier nedlade G. ett
förtjänstfullt arbete på höjandet av såväl
den konstnärliga nivån som den
tekniska kvaliteten hos den inhemska
produktionen. Hon erhöll flera
utmärkelser vid utställningar i Sverige
och utlandet. G. var 1888—96
styr.-led. i sällskapet Nya Idun, till vars
Selma Giöbel.
stiftare hon hörde. År 1898 erhöll hon
Illis quorum. — Ogift. Th. N.
2. Giöbel, Carl Fredrik,
skogsman, f. 13 maj 1869 vid Hasselfors
bruk i Skagershults skn, Örebro län,
† 22 april 1925 i Stockholm.
Föräldrar: jägmästaren Adrian G. ocli
Maria Mathilda Carolina Frigelius.
Brorson till G. 1. — G. avlade
mogen-lietsex. i Strängnäs 1S88 och
utexaminerades från Skogsinst. 1891.
Därefter tjänstgjorde han som extra och
tf. jägmästare i bergslagsdistriktet,
Örebro revir och Askersunds revir
samt utnämndes 1906 till byråchef i
Domänstyr. Han var skogsförvaltare
vid Hasselfors bruk 1891—1907 och
vid flera gruvbolags skogar i Nora
bergslag 1891—1921 samt utövade
därjämte tillsyn över skogsskötseln på
flera stora egendomar i Närke,
Södermanland och Uppland. — G. var inom
sitt fack en kunnig och skicklig man.
Särskilt blev ban känd som en aktiv
och hängiven främjare av
naturskyddet i vårt land. Han deltog i bildandet
av Sv. naturskyddsfören. 1909 och
tillhörde dess styr. från 1924 samt
var från 1907 suppleant i styr. för Sv.
skogsvårdsfören. —- Gift 1895 med
Anna Gerda Malla Maria Bolling. S.L.
3. Giöbel, Christian Gunnar,
agronom, f. 21 nov. 1893 i Axbergs
skn, Örebro län. Bror till G. 2. — G.
blev student i Örebro 1912, idkade
jordbrukspraktik 1913—16 och
utexaminerades från Ultuna
lantbruks-inst. 1920. Åren 1921—25 studerade
han lantbrukskemi, mikrobiologi och
växtfysiologi vid Rutgers univ. och
dess försöksstation i New
Brunswick, New Jersey, Förenta staterna,
ocli blev 1923 master of science och
1925 doctor of philosophy. Sistn. år
återvände han till Sverige och knöts
omedelbart som konsulent till Sv.
betes- och vallfören. (från 1939 Sv.
vall-ooh mosskulturfören.) i Ultuna, där
han 1934 blev försöksledare samt från
1940 är föreståndare för vallavd. Åren
1928—32 var han tf. prof. i allmän
jordbrukslära vid Ultuna
lantbruks-inst. Sedan 1939 är han ordf. i styr.
för Jerle torfab., Närke. — G:s
verksamhet faller huvudsakligen inom
beteskulturens område, och lian liar
genom omfattande och betydelsefulla
försök i hög grad bidragit till
intensifiering och utveckling av den moderna
beteskulturen. Särskilt har han i
talrika uppsatser behandlat
betesvallarnas kvävegödslingsproblem och
bl. a. ägnat uppmärksamhet åt
frågan att genom kraftig kvävegödsling
nå en starkt stegrad avkastning.
Bland hans skrifter märkas "The
relation of the soil nitrogen to nodule
development and fixation of nitrogen
by certain legumes" (1926), "Eng-
Olof Gjerdman.
lands permanenta gräsmarker ocli
deras skötsel" (s. å.), "Betesvallarnas
kvävegödislingsproblem" (1933),
"Nyare erfarenheter rörande
beteskulturens intensifiering" (1941) och
"Vallodlingens utveckling i vårt land under
de senaste 40 åren" (1943). — Gift
1921 med Aagot Johanne Nordhagen.
S. L.
Gjedde, Richard,
rättsvetenskapsman, se Ehrenborg.
Gjerdman, Olof Henrik,
språkforskare, f. 29 april 1883 i Nyköping.
Föräldrar: bagaren Carl Olof G. och
nulda Charlotta Petterson. — Efter
mogenhetsex. i Nyköping 1903 blev G.
fil. kand. 1908, fil. lic. 1917 och fil. dr
1918, allt vid Uppsala univ., där han
sedan sistn. år är docent i fonetik och
sedan 1935 lektor i sv. språket. År
1928 förklarades lian kompetent till
professur i nordiska språk vid
Stockholms högskola. Han var lärare vid
Uppsala enskilda läroverk ocli
privatgymnasium 1911—21 och 1925—29,
blev 1929 adjunkt i modersmålet och
tyska vid Uppsala högre allm.
läroverk och utnämndes 1939 till lektor i
modersmålet där. -— G. har
huvudsakligen studerat fonetiska och
metriska problem. Hans drsavh.,
"Studier över de sörmländska
stadsmålens kvalitativa ljudlära, 1" (1918),
bygger på detaljerade iakttagelser av
det levande talspråket och var ett
pionjärarbete, fullbordat 1927 med en
andra del, där sammanfattande
jämförelser göras mellan uttalet på skilda
orter samt inom olika åldersgrupper,
kön och samhällsklasser. Med sin
sällsynt skarpa iakttagelseförmåga
nalkades G. redan i drsavh. ett
svårtillgängligt forskningsområde, som
börjat bearbetas i Tyskland av
musikpedagogen Rutz och germanisten
Sievers: den s. k. klanganalysen. I en rad
stora uppsatser i Språk och stil och
Nysv. studier 1919—23 liar han redo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
