Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H / 264 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hallström, Carl-Otto - 5. Hallström, Omar - Hallström, släkt - 1. Hallström, Carl Erik - 2. Hallström, Ivar - 3. Hallström, Otto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riddarholmen i Stockholm, Barlingbo kyrka på
Gotland m. m. — Gift 1919 med Ellen
Bergh. Th. N.

Omar Hallström.

5. Hallström, Omar Gunnar,
industriman, f. 21 okt. 1886 i Köping.
Föräldrar: disponenten Otto Gunnar
H. och Anna Maria Arhusiander.
Sonson till H. 1. — H. utexaminerades
som ingenjör från Örebro tekn.
elementarskola 1905 och studerade efter
praktik vid Köpings mekaniska
verkstad vid Technische Hochschule i
Dresden 1907—09. Han var
konstruktör vid Dresdener
Bohrmaschinenfabrik 1909—10 och vid Lodge &
Shipleys verkstad i Cincinnati, Ohio,
Förenta staterna, 1911—13. Efter
hemkomsten erhöll han snart
anställning i familjeföretaget Köpings
mekaniska verkstad, där fadern var
disponent. Han blev verkstadsingenjör
där 1914, överingenjör 1926, disponent
1928 och är verkst. dir. sedan 1939.
Under hans chefstid ha
verkstadsanläggningarna betydligt utvidgats
bl. a. med tillbyggnader 1941, 1943
och 1944. H. har gjort en bemärkt
insats ss. kommunalman i Köping, som
stadsfullmäktig från 1919,
stadsfullmäktiges ordf. 1934—42 (v. ordf.
sedan 1943), ordf. i Köpings stads
hamnstyr. 1928—42, ordf. i styr. för
Köping—Uttersberg—Riddarhyttans
järnvägar 1931—35 m. m. Han har
arbetat särskilt för utvidgning av
Köpings hamn. Han är ordf. i
Sv. verkstadsindustrins
standardkommitté (förutvarande Sveriges
maskinindustrifören:s standardkommitté)
sedan 1931. H. har utgivit
"Verktygslära" (1923). — Gift 1918 med
Margit Lambert. S. B.

Hallström, släkt från
Södermanland. Den äldste kände stamfadern,
kronobefallningsmannen Sven
Pehrsson (Sorre) (f. omkr. 1670),
härstammade från Västergötland men
flyttade tidigt till Södermanland.
Släktnamnet H. antogs av hans söner Sven,
kontraktsprost och kyrkoherde i Ösmo
i Södermanland (f. 1704, † 1773),
Anders, landskamrerare (f. 1706, † 1780),
Johan, jägerifiskal (f. 1709, † 1771),
och Carl Erik, kontraktsprost i
Bankekind i Östergötland (f. 1711, † 1790),
vilka blevo stamfäder för släktens
fyra huvudgrenar, äldre och yngre
Sörmlandsgrenarna, Upplandsgrenen
och Östgötagrenen. Av dessa leva de
två Sörmlandsgrenarna kvar. Till
Östgötagrenen hörde Carl Erik H:s
sonson biskopen Carl Erik H. (H. 1),
till den äldre Sörmlandsgrenen Sven
H:s sonsons son tonsättaren Ivar H.
(H. 2) och sonsons sonson
industrimannen Otto H. (H. 3).

1. Hallström, Carl Erik, biskop,
politiker, f. 3 okt. 1786 i Lofta
prästgård, Kalmar län, † 22 dec. 1861 i
Västervik. Föräldrar: kyrkoherden
Henning H. och Elisabeth Margareta
Stenhammar. — H. blev student i
Uppsala 1803 och magister 1809. Han
prästvigdes 1817 och blev nästa år
kyrkoherde i Ed och Eds kapell i
Linköpings stift, 1825 kontraktsprost
samt utnämndes slutligen till biskop
i Visby 1841(—58). År 1845
promoverades han till teol. dr. Han bevistade
alla riksdagar mellan 1823 och 1856—58,
mestadels med säte i
konstitutionsutskottet, och var en av de
ledande männen inom prästeståndets
liberala falang i oppositionen mot Karl
Johan. Som biskop var H. en duglig
organisatör, som teolog föga
framträdande. Han testamenterade 110 000
riksdaler till läroverk och kyrkor och
utövade enskild välgörenhet i stor
omfattning. — Ogift. O. H.

2. Hallström, Ivar Christian,
tonsättare, f. 5 juni 1826 i Stockholm,
† 11 april 1901 därstädes. Föräldrar:
bankokommissarien Paul Fredrik H.
och Anna Maria Caspersson. — H. blev
student i Uppsala 1844, varefter han
studerade juridik där och avlade
hovrättsex. 1849. Redan under skolåren
i Stockholm fick han undervisning i
musik bl. a. av prof. Passy, och i
Uppsala kom han in i kretsen kring prins
Gustaf och deltog flitigt i
musikutövandet där. År 1853 blev han
bibliotekarie hos prins Oscar, sedermera
Oscar II, och bosatte sig då i
Stockholm. Åren 1861—72 ledde han det
musikinst., som grundats av A. F.
Lindblad, och 1881—85 var han
sånginstruktör vid K. teatern. Han blev
1861 led. av Mus. akad. och 1881 av
Göteborgs Vet. o. vitt. samh.,
tilldelades Litteris et artibus 1864 samt
erhöll prof:s namn. — Efter ett
försök med operan "Hertig Magnus och
sjöjungfrun" (1867) skapade H. med
"Den bergtagna" (uppförd i
Stockholm 1874, senare uppförd också i
Köpenhamn, Hamburg och München)
med folkvisan som underlag den första
sv. nationella operan, delvis i
anslutning till wagnerska principer och
under tämligen starkt inflytande från
August Söderman, dock utan större
konstnärligt värde. Bättre lyckades
H. i enkla visor till piano och i lättare
operetter, t. ex. "Den förtrollade
katten" (1869), "Mjölnarvargen" (1871),
"Silfverringen" (1880) och sagospelet
"Per Svinaherde" (1887), i vilka hans
franskt klara och eleganta
formgivning och graciösa melodik kommo till
sin rätt. H. skrev också kantater,
t. ex. "Blommornas undran" (1860;
prisbelönad av Musikaliska
konstfören.) och "Herr Hjalmar och skön
Ingrid" till text av prins Oscar,
kantat till kungajubileet 1897 och till
K. teaterns invigning 1898. — Ogift.
F. H. T.

Ivar Hallström.

3. Hallström, Otto Kristian,
industriman, f. 30 okt. 1874 i
Strängnäs, † 1 juni 1934 i Cannes,
Frankrike. Föräldrar: stadsläkaren Seth
Christian Ernst H. och Ebba Sophia
Mathilda Fineld. Kusins son till H. 2.
— H. avlade mogenhetsex. i
Strängnäs 1892, utexaminerades från
Tekniska högskolan 1896 och blev s. å. fil.
kand. i Uppsala. Han var ingenjör vid
Väg- och vattenbyggnadsstyr. 1897
och vid Stockholms gas- och
elektricitetsverks nybyggnader 1898—1902,
arbetschef för Söderhamns stads
vattenledningsbyggnad 1902—03 samt
konstruktör vid ab.
Vattenbyggnadsbyrån 1903—04. Han blev 1902
löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren
och kapten 1911. H. var 1905—11
stads- och hamningenjör i Kalmar.
Därefter övergick han till industriell
verksamhet och var knuten till olika
företag ss. verkst. dir., för
Bergsunds mekaniska verkstads ab. 1911—18,
Motala verkstads nya ab. 1913—18,
Emissions ab. Mercator 1917—18,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>