Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halsten - Hamberg, Axel, geograf, geogfysiker, se s. 267 - Hamberg, Harald - Hamberg, släkt - Hamberg, Hugo - Hamberg, släkt - 1. Hamberg, Nils Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallberg
206
Hallberg
Harald Hamberg.
Stenkil och genom denne
härstammande från Västergötland. —- H.
omtalas i den isländska Hervararsagan
och i Västgötalagens konungalängd,
i den förra som samkonung med
brodern Inge d. ä. I den senare omnämnes
han med sympati som "hovsam och
godlynt". Ett påvebrev från 10S1 är
riktat till konungarna "I. ocli A." Om
den senare initialen avser H., vilket
emellertid inte är alldeles
odiskutabelt, och de båda bröderna verkligen
varit samregenter, skulle de ha varit
de första sv. konungar, som kommit
i omedelbar kontakt med påven i Rom.
Ingenting är känt om H:s roll i
broderns blodiga uppgörelse med
lieden-domens representant, Blotsven, eller
om hans insatser i övrigt. Han
efterlämnade två söner, Filip ocli Inge d. y.,
vilka båda blevo konungar i Sverige.
— Litt.: S. Bolin, "Om Nordens äldsta
historieforskning" (1931). H. N.
Hamberg, Axel, geograf,
geofysiker, se s. 267.
Hamberg, Carl Anders Harald,
industriman, f. 17 maj 1891 i
Domnarvet, Kopparb. län. Föräldrar:
sta-tionsinspektoren Anders II. och Maria
Ahlberg. — Efter studentex. i Falun
1910 genomgick H. 1910—11
Göteborgs handelsinst. och erhöll 1911—13
praktisk kontorsutbildnmg vid
företag i Duisburg, Tyskland, och
Stockholm. Han blev 1914 anställd vid ab.
Sv. kullagerfabriken (SKF) i
Göteborg, först vid reklamavd. 1914—15.
Under världskriget verkade H. 1915
—18 ss. dir.-assistent vid företagets
amerikanska och kanadensiska
dotterbolag i New York, Hartford,
Philadelphia och Toronto. H. var 1918—19
sekr. i affärsfrågor vid sv. legationen
i Washington och New York samt
1919—20 dir. i Compania
Trans-marina de Cuba i Havanna på Kuba.
Han återgick därefter till SKF:s
tjänst och förestod 1920—24 bolagets
inspektionskontor i Wien för länderna
i ö. Europa och Balkanhalvön. Ären
1924—31 var H. chef för koncernens
dotterbolag i Tjeckoslovakien med
kontor i Prag och 1932—41 verkst.
dir. för SIvF:s tyska dotterbolag
Vereinigte Kugellagerfabriken A. G.
med säte i Schweinfurt a. M. Han
efterträdde 1941 Uno Forsberg som
verkst. dir. för SKF, som han med fast
hand lett under de många gånger
ytterst påfrestande krigsåren. H. är led.
av styr. för Sveriges industriförb. och
Sveriges allm. exportfören. — Gift
1932 med Aina Elin. S. R., H. N—m.
Hamberg, gammal bondesläkt från
byn Västra Hammar i Torsåkers skn i
Ångermanland, härstammande från
hemmansägaren Olof Olofsson (f. 1743,
† 1800). Släktnamnet H. antogs efter
födelseorten av hans tre söner; bland
dem märkes handlanden och
rådmannen i Härnösand Hans H. (f. 1781, †
1852). En äldre son till denne,
teknikern fil. dr Olof Peter H. (f. 1820,
† 1876), känd som konstruktör av en
utmärkt precisionsvåg, blev far till
meteorologen Hugo H. (se nedan). En
yngre son till rådmannen Hans H.,
grosshandlaren i Göteborg Abraham
Conrad H. (f. 1831, † 1912), blev far
till rådmannen i Göteborg Carl Gustaf
H. (f. 1868), industrimannen i
Göteborg dir. Ragnar H. (f. 1872) och
försäljningschefen vid ASEA i Västerås
dir. Conrad Svante H. (f. 1878).
Hamberg, Hugo Emanuel,
meteorolog, f. 6 jan. 1847 i Uppsala, † 9
nov. 1923 i Stockholm. Föräldrar:
teknikern fil. dr Olof Peter H. och
Eva Christina Pettersson. — Efter
skolgång i Stockholm inskrevs H. 1865
som student vid Uppsala univ., där
han blev fil. kand. 1871 och fil. dr
1872. Han var amanuens vid univ:s
meteorologiska observatorium 1873—
78 och docent i meteorologi 1874—78.
Under en årslång resa (1876—77)
lärde han känna de viktigaste meteo-
Hugo Hamberg.
rologiska institutionerna i Europa
och Förenta staterna. Han var
amanuens vid Statens meteorologiska
centralanstalt i Stockholm 1878—1902
samt utnämndes sistn. år till prof. och
föreståndare för anstalten; 1913
erhöll han avsked. — I sin drsavh.
(1872) behandlade H.
luftelektriciteten, och i ett par följ. skrifter
redogjorde han för sina undersökningar
rörande temperaturen och
luftfuktigheten på skilda höjder i Uppsala (1876)
samt rörande luftens olika grad av
genomskinlighet därstädes (1878, 1881);
de båda sistn. arbetena ha haft
betydelse inom modern meteorologi. På
uppdrag av central anstalten ledde han
en stor undersökning, som resulterade
i hans viktiga arbete "Om skogarnes
inflytande på Sveriges klimat" (1—5,
18S5—96, Bihang till Domänstyr :s
berättelser rörande skogsväsendet för
åren 1884, 1887, 1895); hans utförliga
undersökningar visade, att klimatet
ej påverkas, åtminstone ej direkt, av
skogen. Observationerna från rikets
samtliga meteorologiska stationer
meddelade H. 1881—1913 i
publikationen Månadsöfversikt af väderleken
i Sverige. Betydelsefullast i hans
verksamhet torde vara, att han i en rad
förtjänstfulla skrifter lämnade
sammanfattningar av olika
klimatföreteelser i Sverige och Skandinavien under
längre tidrymd, ss. variationerna i
lufttryck, temperatur, nederbörd,
hagel- och åskfrekvens m. m. Ha,n
invaldes i Vet. akad. 1905 och i
Lant-bruksakad. 1909. — Gift 1879 med
Emelie Maria Charlotta Södergren.
—- Litt.: biografi av H. H.
Hildebrandsson i Vet. akad:s årsbok 1924.
S.L.
Hamberg, stockholmssläkt,
härstammande från mjölnaren i
Stockholm Peter H., som levde vid mitten
av 1700-talet och blev far till
kofferdi-kaptenen Nicholas H. (f. 1785, †
1830). Söner till denne voro a)
läkaren och kemisten Nils Peter H. (H. 1),
far till geografen och geofysikern
Axel H. (H. 3), samt b) missionären
Theodor H. (H. 2).
1. Hamberg, Nils Peter, läkare,
kemist, f. 4 nov. 1815 i Stockholm,
† 13 febr. 1902 därstädes. Föräldrar:
kofferdikaptenen Nicholas H. och
Magdalena Lovisa Löfvenberg. — Vid
femton års ålder blev H. apotekselev
och avlade 1838 apotekarex. vid Karol.
inst. samt fick 1839 privilegium på
apoteket Hjorten i Stockholm, som
han innehade till 1850. Redan 1840
beslöt han emellertid på inrådan av
A. Retzius att läsa medicin; han blev
student 1841, med. kand. 1846, med.
lic. 1848 och med. dr 1849, allt i
Uppsala. Ären 1850—53 var han
fattigläkare i Kungsholms förs. i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
