Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörberg, Pehr - Hörlén, Mattis - Hörlin, se även Heurlin - Hörlin, Brita, skulptris, målarinna, se nedan - Hörlin, Hugo, arkitekt, se nedan - Hörlin, Tor - 1. Hörlin, Hugo - 2. Hörlin, Brita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hörlén
622
Hörlin
Tor Hörlin.
"En konstnärsmonografi öfver P. H."
(1904); E. Wrangel, "P. H.
Bondemålaren" (i Småländska kulturbilder,
1925); B. Cnattingius, "P. H." (1937).
Th. N.
Hörlén, Agda Mathilda (Mattis),
hemslöjdsexpert, f. 14 dec. 1884 i
Val-leberga skn, Kristianst. län.
Föräldrar: byggmästaren Sven Lundberg och
Ingår Persdotter. ■— H. avlade
små-skollärarinneex. i Lund 1903. Ären
1904—11 var hon lärarinna vid
Ham-menhögs folkskola. Från 1920 har H.
verkat som föreläsare för hemslöjdens
räkning. Hon var 1932—35 ledare av
Stockholms läns och stads
hemslöjds-fören., till vars stiftare hon hörde,
och är sedan 1937 statens instruktör
i hemslöjd. Med stor entusiasm har
hon verkat för att höja
hemslöjdens kvalitet och konstnärlighet och
för att stärka dess sociala och
ekonomiska betydelse. -— H. var led. av
red.-kommittén för "Textil" (1—2,
1939—40, i serien Hantverkets bok),
medred. i "Konsthantverk och
hemslöjd i Sverige 1930—1040" (1941)
och medarb. i "Hemslöjdens
handarbeten" (1944). Hon är sedan 1039 red.
för Mönsteirblad utg. av Fören. för sv.
hemslöjd. Är 1944 blev H. styr.-led.
i Sv. textilforskningsinst. och erhöll
s. å. Illis quorum. — Gift 1912 med
ingenjören Gustav Hörlén. B. L.
Hörlin, se även Heurlin.
Hörlin, Brita, skulptris,
målarinna, se nedan.
Hörlin, Hugo, arkitekt, se nedan.
Hörlin, Tor Axel, landskaps- och
figurmålare, f. 11 aug. 1899 i
Stockholm. Föräldrar: dekorationsmålaren
Axel Teodor H. och Anna Teresia
Pettersson. — H. genomgick Tekn.
skolan i Stockholm 1915—17 och
studerade vid Althins målarskola 1917—
18 samt vid Konstakad. 1919—23.
Han besökte Paris 1920, vistades där
och i Italien 1924—25 samt ånyo 1939
och gjorde en studieresa till Belgien
1937; f. ö. har han bott i Stockholm.
Han har deltagit i en rad grupp- och
samlingsutställningar och var bl. a.
repr. vid den stora sv.
konstutställningen i Köpenhamn 1942. Separat
utställde han i Stotekholm 1931,
1934, 1940 och 1943. Utom
staffli-målningar med företrädesvis
landskapsmotiv från olika delar av
Sverige samt Frankrike, utförda i en
förenklad stil och en sval,
kultiverad kolorit, har lian gjort en rad
dekorativa arbeten i olika tekniker.
Dit höra bl. a. takmålningar i
skid-stugan vid Fiskartorpet vid
Stockholm (1928), de tio pannåerna på
läktarbarriären i Sunne kyrka i
Värmland (1934), två stora
oljemålningar i Stora Ekebergs sanatorium,
Axvall, över temat "Kust — inland"
(1936), altartavlan i Forsa kyrka,
Hälsingland, över "Bergspredikan"
(1936) och en intarsia för
teater-och konserthuset i Karlskrona (1939).
Hans förslag till utsmyckning av
Norra flickläroverket i Stockholm s. å.
över temat "Dröm — kunskap —
frihet" tilldrog sig berättigad
uppmärksamhet, och följ. år fick han utföra
freskomålningen "Livet fyller
världen" i Karolinska sjukhusets
samlingssal för sjuksköterskorna,
"Forntid—■ nutid" är temat för två stora
temperamålningar på duk, som han
utförde i Beskowska skolan i
Stockholm 1942—43. År 1944 avtäcktes en
stor al seccomålning av II. i
Åtvidabergshuset i Stockholm, en
bilderboks-artad framställning av olika
verksamhetsgrenar under guden Hermes’
beskydd. — H. är bl. a. repr. i Nat. mus.
och Göteborgs mus. Han är led. av
statens konstråd sedan 1943 och av styr.
för Konstnärernas riksorganisation
sedan 1945. — Gift 1923 med Sigrid
Margareta (Greta) Anderson. Th. N.
1. Hörlin, Anton Hugo, arkitekt,
f. 30 juli 1851 i Marstrand, † 12 juli
Hugo Hörlin.
1894 genom drunkning i Södertörns
skärgård. Föräldrar: stadsläkaren
Anton Julius H. och Emma Mathilda
Röing. — Efter läroverksstudier i
Göteborg var H. elev vid Chalmersska
inst. 1870—73 och fortsatte sin
utbildning vid Konstakad. 1873—78, varpå
han företog en resa till Italien. År 1S79
blev lian överlärare vid Tekn. skolan
i Stockholm. Han företog sedermera
flera resor i utlandet för att studera
konstindustri. Redan under
akademitiden kom H. i kontakt med de
reform-strävanden, som .jitgingo från Sv.
slöjdfören., i vars styr. han inträdde
1S82. Som lärare, föredragshållare
och skriftställare spelade han en
betydelsefull roll för att fullfölja
programmet. Han framträdde också som
mönsterritare i de flesta grenar av
konstindustrin. Under sina sista år var
han konstnärlig rådgivare vid
Rörstrands porslinsfabrik. Sitt
formförråd hämtade han oftast från
renässansen, men han anslöt sig också gärna
till äldre sv. förebilder och
omvandlade dem med smak och fyndighet för
nya ändamål och tekniker. H. togs i
anspråk vid anordnandet av de sv.
avdelningarna på utställningarna i
Köpenhamn 1888 och Chicago 1893
samt vid Göteborgsutställningen 1892.
Han grundade Akademistklubben och
redigerade första årgången av dess
tidn. Palettskrap (1877). Han var
verksam i Konstfören., Sv.
fornmin-nesfören. och Sv. teknologfören. Som
förf. framträdde han i främsta
rummet med uppsatser i aktuella
konstfrågor och principiella spörsmål i
samband med konstslöjd och
konstundervisning, särskilt i tidskr. "Svensk
konstslöjd", som han utgav 188S—S9
och 1891. En samling "Sagor" av H.
utgavs 1894 postumt. — Gift 1885
med Agnes Nilsson Dag. — Litt.: G.
Upmark, "A. H. H." (Meddelanden
från Sv. slöjdfören. 1894). Th. N.
2. Hörlin, Brita, skulptris,
målarinna, f. 2 april 1S93 i Stockholm.
Dotter till H. 1. -— Efter studentex. i
Stockholm 1911 utbildade sig H. vid
Tekn. skolan där till
teckningslärarinna och tjänstgjorde som sådan 1915—
IS. Därefter ägnade hon sig, bosatt i
Stockholm, åt dekorationsmåleri och
stuckatur och framträdde efter en
studieresa till Italien 1920—21 på en
utställning i Liljevalchs konsthall i
Stockholm 1922 med stuck- och
freskoarbeten. I konstindustriavd. på
Göteborgsutställningen 1923 utförde hon
stuckdekorationer, och sedermera har
hon framställt en rad liknande
arbeten i olika material samt dekorativa
målningar och
konsthantverksprodukter. På en utställning i Stockholm
1942 visade hon skulpturer och
teckningar. Den starkt förenklade formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
