Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingrid - 1. Ingvar, Sven - 2. Ingvar, Ingegerd Henschen, konsthistoriker, textilforskare, se Henschen - Ingvar Vittfarne - Ingvarsson, Ivar - Insulander, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingvar
15
Insulander
Drottning Ingrid,
prins Gustav Adolf och
kronprinsessan Margareta, f. prinsessa av
Storbritannien och Irland. Om I:s ätt se
Bernadotte. — I. fick sin
skolunderbyggnad genom särskild undervisning
på Stockholms slott. Efter att ha
uppnått mogen ålder ägnade hon stort
intresse åt de humanitära och
filantropiska företag, där modern före sin död
varit verksam, särskilt åt arbetet för
blinda och döva. År 1935 förmäldes I.
med dåv. kronprinsen, från 1947
konungen av Danmark, Frederik IX.
Genom sin hållning under andra
världskriget och sina sociala intressen
har hon i Danmark blivit mycket
populär. Hennes barn äro Margrethe (f.
1940), Benedicte (f. 1944) och
Anne-Marie (f. 1946). H. Ö.
1. Ingvar, Sven Ingvar Olsson,
läkare, f. 15 dec. 1889 i Gevninge,
Själland, Danmark, ‡ 21 april 1947
i Lund. Föräldrar:
sparbankskamre-raren Lars Olof Olsson och Inger
Kirstine Jensen. — Student 1907 i
Ystad blev I. med. kand. 1910, med.
lic. 1915 och med. dr 1919, allt
i Lund. Efter förordnanden i
histologi i Lund 1909—10, i medicin där
1914—20, vid Serafimerlasarettets
nervklinik 1921—22 och i pediatrik i
Lund 1924 blev lian sistn. år klinisk
laborator, bitr. lärare i medicin och
förste bitr. överläkare vid medicinska
kliniken därstädes. År 1919 blev I.
docent i neurologi i Lund samt
kom-petentförklarades 1921 till professur
i histologi i Lund och 1924 till
professur i neurologi vid Karol. inst.
Efter K. Petréns bortgång blev hans
lärjunge I. 1927 tf. prof. och 1929
prof. i praktisk medicin samt
överläkare vid medicinska avd. å
Länslasarettet i Lund. Militärläkare från
1913 blev han bataljonsläkare vid
Fältläkarkåren 1916 och i dess reserv
1923. Somrarna 1922—30 var han
överläkare vid Ramlösa brunn. — I: s
vetenskapliga produktion faller
väsentligen inom neurologin. Drsavh.
(1918) över lilla hjärnans fylo- och
ontogenes, dess funktioner och dess
centras lokalisation, av Vet. akad.
1919 belönad med Flormanska priset,
gåvo honom jämte flera senare
arbeten över besläktade ämnen
internationellt forskarnamn. På inbjudan
föreläste han över neurologiska ämnen
vid olika utländska kongresser samt
(1927) vid Johns Hopkins univ.,
Baltimore, Förenta staterna. Han erhöll
1939 av Roekefeller Foundation, New
York, en större summa för fortsatt
neurologisk forskning. Andra arbeten
av I. behandla pupillarreflexbanorna,
bältrosen m. m. I "Nordisk lärobok i
intern medicin" skrev han kapitlen
över några av de viktigaste
nervsjukdomarna. Produktiv populärmedicinsk
författare, talare och propagandist
avhandlade han även i
tidskriftsartiklar och andra skrifter talrika ämnen
främst inom social- och
näringshygien; bland hans skrifter på detta
område må nämnas "Om sömn" (1938),
"Om förstoppning" (1940) och "Är
alkoholen ett medikament?" (s. å.). I.
var t. o. m. 1946 ordf. i 1944 års
nykterhetskommitté. S. å. blev han led.
av Medicinalstyr:s vetenskapliga råd.
— Gift 1) 1914 med med. kand. Anna
Elisabeth Petersson, † 1915; 2) 1922
med fil. dr Ingegerd Hensehen Ingvar
(I. 2). — Litt.: nekrolog av N.
Antoni i Nord. Medicin 1947. P. H. T.
2. Ingvar, Ingegerd
Hensehen, konsthistoriker,
textilforskare, se Hensehen.
Ingvar Vittfarne, vikingahövding,
enligt isländsk tradition † 1041. — I.
ledde en sv. vikingaexpedition genom
Ryssland till Kaspiska havet. Omkr.
tjugufem mellansv. runinskrifter från
1000-talet.s mitt, de s. k.
"Ingvarsstenarna", omtala den ödesdigra
färden, bl. a. den kända
Gripsholms-stenen. Skönlitterärt är I. behandlad
Sven Ingvar.
Ivar Ingvarsson.
i den isländska "Yngvars saga
viö-forla", äldst bevarad i handskrifter
från 1300-talet. S. J.
Ingvarsson, Ivar Manuel,
döv-stumpedagog, f. 3 maj 1884 i Östra
Hoby skn, Kristianst. län. Föräldrar:
lantbrukaren Nils I. och Signe
Månsson. — I. avlade folkskollärarex. 1906
i Lund samt dövstumlärarex. 1910 i
Stockholm, och efter studentex. i
Örebro 1911 blev han fil. kand. i Lund
1920 och fil. lic. i Uppsala 1935. Han
var folkskollärare 1906—08 samt
döv-stumlärare i Örebro 1910—15 och i
Lund 1915—27. Under 1920-talet
företog I. flera studieresor rörande
döv-stumundervisningen i Europa. Han
var 1927—36 föreståndare för
döv-stumskolan i Växjö och är sedan 1936
rektor vid Manilla dövstumskola och
dövstumlärarseminarium i Stockholm.
Ären 1938—39 var han inspektör för
dövstumundervisningen i landet. I. var
ordf. i Sv. dövstumlärarsällskapet
1930—38 och 1942—45. — Gift 1920
med Gertrud Martha Lo-uise
Sehwi-nert. T. D.
Insulander, släkt från
Södermanland, härstammande från bonden i
Vältesta by i Vansö skn i
Södermanland Erik" Persson († 1724).
Släktnamnet I. antogs av hans sonson,
komministern i Floda i Södermanland
Erie I. (f. 1728, † 1802), vars söner,
komministern i Floda Per Gustaf I.
(f. 1771, t 1841) och kyrkoherden i
Mellösa och Flen i Södermanland Erie
I. (f. 1777, † 1837), blevo stamfäder
för släktens nu levande båda
huvudgrenar. Till den äldre av dessa hörde
Per Gustaf I:s äldste son, prosten i
Vårdinge i Södermanland Erik Johan
I. (f. IS04, † 1884), som hade sönerna:
a) folkskolinspektören i ärkestiftet
fil. dr Gustaf Bernhard I. (f. 1833,
† 1913), vilken blev far till
agronomen och generaldir. Erik I. (I. 2), b)
majoren i Väg- och vattenbyggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
