Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johanson, Edvard - Johanson, Gustav Albert, lantbrukare, politiker, se Hallagård - Johanson, John - Johanson, Klara - Johanson, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannesson
75
Johansen
Edvard Johanson.
Sistn. år valdes han även till sekr.
i styr. för Sv. sko- och
läderindu-striarbetareförb., inom vilket han
1913 utsågs till heltidsanställd kassör
och s. å. även till förtroendeman.
Åren 1920—30 var J. sekr. och från
sistn. år till sin död ordf. i
Landsorganisationen. Han var principiell
anhängare av kollektivavtal men
motarbetade en centralisering av
faclc-fören.-rörelsen; i sistn. avseende har
hans efterträdare i ämbetet intagit
en motsatt ståndpunkt. J. deltog i
åtskilliga internationella
fackfören.-kongresser och arbetskonferenser och
tillhörde från 1930 styr. för
Internationella arbetsbyrån. Han var ss.
socialdemokrat led. av Andra K. 1919
—36 och var därvid led. av
utrikes-nämnden och av andra lagutskottet.
I Stockholm var han
stadsfullmäktig 1919—21. J. var även led. av
Arbetsrådet samt socialfullmäktig.
Kooperativa förb:s förvaltningsråd
tillhörde han som v. ordf. från 1922.
— J. var en utpräglad pliktmänniska
med en brutal energi. Utomordentligt
sparsam efterlämnade han ett icke
obetydligt antal aktier, vilket på sina
håll gav upphov till sannolikt
oberättigade insinuationer. Utmärkande för
J. var också hans kärva yttre, hans
envisa fasthållande vid
stadgebestämmelser och fattade beslut samt hans
byråkrati och pedanteri. Ehuru icke
populär rönte han utomordentligt stor
uppskattning för sin frasfria realism.
Att lian icke saknade förståelse för
kulturliv och andliga kvaliteter
framgår av hans nit för arbetarrörelsens
bildningsinstitutioner. Han var
sålunda ordf. i Stockholms
arbetarebiblioteks förb. och visade även stort
intresse för Arbetarnas kulturhistoriska
sällskap. — Gift 1903 med Ida
Mathilda Gustafsson. S. S\v., K. A. W.
Johanson, Gustav Albert,
lantbrukare, politiker, se Hallagård.
Johanson, Per John,
banktjänsteman, oratoriesångare (basbaryton), f.
13 febr. 1875 i Stockholm. Föräldrar:
vaktmästaren Pehr J. och Sara
Wilhelmina Hedberg. — Efter
genomgången folkskola anställdes J. 1S88 i
Stockholms enskilda bank och var
kamrer vid notariatavd. där 1910—
41. — J. idkade sångstudier 1900 för
A. Lange och senare bl. a. för C. A.
Söderman. Solist vid Musikfören. i
Stockholm sedan 1907 åtnjöt lian dess
dåv. dirigent Franz Nerudas
instruktiva och eldande ledning vid
instude-ring av repertoarens stora baspartier;
av dessa utförde han många, i
synnerhet i körverk av Iländel, Bach, Haydn
och Mendelssohn m. fi., ända till 1923,
året innan föreningen upphörde med
sin konsertverksamhet. Åren 1923—30
sjöng lian Kristus i
"Matteuspassio-nen" vid dess årliga framförande i
Engelbrektskyrkan. J. framträdde
också i Konsertfören. (t. o. m. 1932),
varvid lian utförde barytonpartiet i
Beethovens nionde symfoni och var
solist i J. S. Bachs "Juloratorium"
m. m. J. har därjämte bl. a. uppträtt
vid Sv. K. F U. M.-körens (sedan 1923
Sångsällskapet De svenskes)
konserter i Stockholm och vid dess
sångarfärder i in- och utlandet (turnéer i
Förenta staterna 1906 och 1927).
— J:s prestationer ha utmärkts av
en klangfull, välbehandlad stämma
och ett värdigt, musikaliskt
smakfullt och stilsäkert föredrag. — J.
erhöll 1919 Litteris et artibus. — Gift
1908 med Annie Wester. H. G—t.
Johanson, Klara Elisabet,
litteraturkritiker, f. 6 okt. 1875 i
Halmstad. Föräldrar: mössfabrikören och
skräddaren Alexander J. oeh Anna
Stina Jönsdotter. — J. avlade
mogenhetsex. i Halmstad 1894 och blev fil.
kand. i Uppsala 1897. Hon var en kort
tid sistn. år anställd i Krigsarkivet.
Sedan 189S är hon bosatt i
Stockholm. Hon erhöll 1927 Samfundet De
nios pris och 1946 Albert Bonniers
förf.-stipendium. — Åren 1899—1900
var J. red.-sekr. i tidskr. Dagny, organ
för Fredrika-Bremer-förb., och
1900—-10 litteraturkritiker i Stockholms
Dagblad. Kvinnofrågan sådan den
uppfattades av den äldre generationen
kvinnosakskvinnor intresserade henne
livligt, ooli framför allt anslöt hon sig
till dess fredssträvanden. Personligen
avhöll hon sig dock från deltagande i
den politiska diskussionen. Hon utgav
småskriften "Den undre världen"
(1907), som återgav en prostituerads
livsöde i det samtida Stockholm. F. ö.
begränsade hon sin publicistik till
skönlitteraturen och kritiken. En rad
satiriska och lyriska prosaskisser
samlade hon i "Oskuld och arsenik"
(1901) och "Ligapojken Eros" (1907),
Klara Johanson,
båda under pseud. Huck Leber (tagen
från Mark Twains Huekleberry Finn).
År 1910 drog hon sig tillbaka från
förvärvslivet till ett ivrigt studium
av kvinnlig memoarlitteratur, Goethe,
den tyska romantiken och dess
uppsaliensiska efterklang samt
anglo-saehsisk och dansk litteratur, främst
Kierkegaard. Under 1910- och
1920-talen publicerade hon i Sv. Dagbladet,
Ord och Bild, Hertha och Tidevarvet
ett antal essäer, som vittna om
ingående litteraturkännedom och fin
psykologisk blick. Hon eftersträvade
som kritiker en subjektiv lyrisk
inlevelse; hennes form var den
skönlitterära skissen, ofta rent aforistisk,
stilen var omsorgsfullt genomarbetad
men ej helt utan affektation. Alltmera
negativt inställd till den aktuella
samhällsutvecklingen har hon med
asketiskt sträng koncentration till det
yttersta fullföljt en rent estetisk
attityd. Hennes essäistiska konst
framträder kanske mest fängslande i
Kierkegaardstudierna. Hon utgav en
uppl. av Fredrika Bremers brev (tills,
med Ellen Kleman, 1—4, 1915—20),
samma förf:s "England om hösten
1851" (1922) och "Det unga Amerika"
(1927), samtliga försedda med
originella kommentarer av J., jämte ett
urval av Arnold Norlinds dagböcker,
"Det osynliga bygget" (1930) och en
övers, av Benedetto Croce, "Estetiskt
breviarium" (s. å.). Sina kritiska
studier har hon samlat i "Det speglade
livet" (1926), "En recensents
baktankar" (1928) och "Det rika stärbhuset"
(1946). — Ogift. — Litt.: M. Abenius,
"Kontakter" (1944). H. U., T. D.
Johanson, Carl Oscar,
operasångare (baryton), skådespelare, f. 21
jan. 1865 i Stockholm, † 21 juni 1943
i Göteborg. Föräldrar: handlanden
Carl J. och Majria Katarina Levander.
—- J. var elev vid
Musikkonservato-liets dramatiska elevskola och vid K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
