Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johanson, Oscar - Johanson-Thor, Emil - Johansson, se även Johanson - Johansson, Adolf, författare, tidningsman, se s. 95 - Johansson, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johanson-Thor
76
Johanssson
Oscar Johanson.
teatern 1886—87. Efter engagemang
vid Vasateatern 1S87—89 anställdes
han sistn. år vid K. teatern, där hans
goda röst och i ännu högre grad hans
dramatiska spel uppmärksammades i
krävande sångpartier som bl. a.
Alfonso i "Leonora" och Don Bazil i
"Barberaren i Sevilla". År 1896
övergick J. till talscenen och var först
engagerad vid Dramatiska teatern 1896
—99, sedan hos Ranft på
Vasateatern och Sv. teatern och därefter
ånyo vid Dramatiska teatern 1926—
32. J. var en mästare i den skarpa,
ofta drastiska karakteristiken. Han
förstod att med skicklighet variera
sina gestalter, så att ingen blev den
andra lik. Tack vare sin aldrig
svikande rutin kunde han fortsätta att
framträda på scenen ännu på äldre
dagar, fastän hans hörsel eljest var
svårt nedsatt. Bland hans
rollframställningar märkas Mitteldorf i
Hauptmanns "Bäverpälsen", Maitre
André i Mussets "Ljusstaken", Nypon
i Shakespeares "Mycket väsen för
ingenting" och Polonius i "Hamlet"
samt borgmästare Nupkins i Langers
bearb, av "Pickwickklubben". —- Gift
1) 1888—1910 med Emelie Molander-,
2) 1911—18 med Ella Mauléon; 3)
1929 med urarta Fredrika Haglund.
—• En son till J. i hans första
äktenskap är skådespelaren Gunnar
Björnstrand (f. 1909). C. H.
Johanson-Thor, Emil Nils,
målare, grafiker, f. 20 mars 1889 i
Landskrona. Föräldrar: fältskärmästaren
Nils Emil Anton Johanson och Ellida
Gustava Jönsson. — J. kom till
Stockholm 1902, och efter några års
läroverksstudier och förberedande
studier vid Althins målarskola var han
elev vid Konstakad. 1908—12. År
1914 vistades han i Paris och har
sedermera företagit studieresor i
England, Frankrike, Italien och Tyskland.
— Genom släkttraditioner och barn-
domsupplevelser djupt förankrad i sin
skånska hembygd har J. förblivit den
trogen i sin konst. Helst skildrar han
dess halmtäckta huslängor och risiga
pilalléer under en vintertung himmel,
som välver sig mot slättens eller
havets oändliga horisont. Även hans
människor få i sin massiva
gestaltning något av samma tunga, en smula
svårmodiga rytm, som likväl inte
utesluter ett drag av humor. Det genuint
skånska i natur och kynne har
knappast tolkats i bild mera kongenialt
och samtidigt monumentalt än i J:s
målningar. Hans tidigare arbeten voro
hållna i impressionistisk stil och i
en ganska blond färgskala. Under en
tvåårig vistelse på Sireköpinge gård
utanför Landskrona i början av
1920-talet nådde han fram till en mera
personlig uppfattning, som ur stilistisk
synpunkt bl. a. tog sig uttryck i ett
omsorgsfullt återgivande av de minsta
detaljer. På senare år har han åter
strävat efter större bredd i
penselföringen och mera omedelbart
aktgivande på atmosfäriska verkningar.
Bland konstnärer, som givit honom
impulser, har han själv påpekat i
främsta rummet J. Fr. Millet,
Bonde-Brueghel och dansken L. A. Ring. —
Under akademitiden studerade J. vid
Tallbergs etsningsskola, där han
prövade de flesta tekniker för att
slutligen slå sig på litografin. Senare
har han med ännu större framgång
tagit upp den rena linjeetsningen och
torrnålsraderingen. Oftast återger han
egna teckningar eller målningar, men
det händer också, att han går direkt
på plåten inför motivet med allt vad
detta innebär av frisk natursyn och
omedelbar känsla. Då Tallberg avgick
som lärare vid etsningsskolan 1926,
blev J. hans efterträdare med H.
Sall-berg som medhjälpare. Resultatet har
redan hunnit visa sig hos en talrik
lärjungeskara, till vilken J.
förmedlat både teknisk kunnighet och indi-
viduell stil. — J. blev led. av
Konstakad. 1930 och hedrades 1938 med
titeln prof. Som korresponderande led.
sedan 1917, styr.-led. sedan 1924 och
arkivarie sedan 1931 i Fören. för
grafisk konst har han nedlagt ett
betydelsefullt arbete på detta område.
Han är repr. med oljemålningar och
grafik i Nat. mus., Göteborgs, Malmö
och Kristianstads mus. samt med
enbart grafik i Dresdengalleriet,
Brook-lyns mus. och flera privata
samlingar. Bland hans målningar kunna
nämnas "Slätten", "Höstafton",
"Barvinter", "Skördefolk", "Bygata,
Torna-Hällestad", "Per Mårtens sista färd"
och bland grafiska blad "Första snön"
(litografi), "Stathuset vid
Sireköpinge" (torrnål). — Gift 1916 med
gymnastikdirektören Allie Petersson.
— Litt.: R. Hoppe, "E. J.-Th." (i
Ord och Bild 1934); G. Jungmarker,
"E. J.-Th." (i Meddelanden 18 från
Fören. för grafisk konst, 1939); R.
Hoppe, "E. J.-Th." (1944). Th. N.
Johansson, se även Johanson.
Johansson, Adolf, författare,
tidningsman, se s. 95.
Johansson, Karl Albin
Abraham, kooperatör, företagsledare, f. 11
febr. 1886 i Stockholm. Föräldrar:
muraren Carl Johan J. och Augusta
Nilsdotter. —• J. anställdes efter
genomgången folkskola 1900 som
springpojke i Militärekiperingsab. (MEA)
i Stockholm. Efter att ha stannat
där i två år — under vilken tid han
avancerade till handelsbiträde — och
sedan haft en kortare anställning i en
livsmedelsaffär i Bromsten fick han
sin första befattning i kooperationens
tjänst som biträde i Tanto
handels-fören. i Stockholm. Han lämnade dock
snart denna och var i stället en
kortare tid biträde och resande hos
privata företag. J. anslöt sig
definitivt till den kooperativa rörelsen
1905, då han blev föreståndare för
Tanto handelsfören. År 1907
förflyttades han till Kooperativa förb., där
han ss. föreståndare för den viktiga
soliditetsavd. lade grunden till en
stark ekonomisk nybyggnad, i första
hand med hjälp av ett effektivt
bokföringssystem. Han utarbetade därvid
bl. a. "Handbok i bokföring för
konsumtionsföreningar" (1911) och flera
betydelsefulla anvisningar rörande
kassa- och varukontroll. Efter studier
vid Handelshögskolan i Stockholm och
i Tyskland utsågs han. 1913 att även
vara förbis kontorschef. Han började
tidigt ivra för en centralisering efter
engelskt mönster av Stockholms
konsumentkooperativa verksamhet och
blev den egentlige initiativtagaren till
den genom sammanslagning av olika
fören:ar bildade Konsumtionsfören.
Stockholm (1916) — Nordens f. n.
Emil Johanson-Thor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
