Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Christian - Johansson, Cyrillus - Johansson, David - Johansson, Elof - Johansson, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
81
Johansson
Christian Johansson, Karikatyr (detalj) av
N. Legat.
erbjudande frän tsar Nikolaus I att
komma till Marjinskiteatern i S :t
Petersburg. Under en lång följd av år
var han en av de yppersta krafterna
vid denna balettscen, den förnämsta i
världen. Efter sin avgång som dansör
blev han en av den kejserliga ryska
balettskolans tre stora lärarkrafter
(jämte fransmannen Nicolas Legat
och italienaren Enrico Cecchetti), och
tack vare honom har den ryska
balettskolan även en nordisk tradition, den
bournonvilleska, att bygga på. Som
lärare var J. verksam ännu kring
sekelskiftet. Bland hans elever
befunno sig bärarna av den ryska
ba-lettrenässans, som efter 1909 skulle
förnya hela Europas och Amerikas
balettkonst: Anna Pavlova, Mikael
Fo-kin och Tamara Karsavina. Det
berättas många historier om J:s ända
in på ålderdomen bevarade fysiska
vitalitet. Då vid mitten av 1870-talet
Skandinaviska fören. grundades i S:t
Petersburg, var J. en av medstiftarna.
— Gift med en ryska. C. F., K. L—y.
Johansson, Laurentius O y r
il-lus, arkitekt, f. 9 juli 1884 i Gävle.
Föräldrar: byggmästaren Magnus J.
■och Johanna Bohlin. — Efter
skolgång i Gävle utexaminerades J. från
Chalmers tekn. läroanstalt 1905 och
från Konstakad:s byggnadsskola 190S.
Sedan 1910 bedriver han egen
verksamhet i Stockholm. Han blev arkitekt
i Byggnadsstyr. 1916, var
stadsarkitekt i Södertälje 1917—25, i Ludvika
1931—41, i Vaxholm 1935—40,
arkitekt för Årstabron hos Järnvägsstyr.
1923—24, led. av Stockholms stads
byggnadsnämnd 1935—39 samt är
sedan 1944 led. av Lidingö stads
byggnadsnämnd. — Bland J:s större
arbeten märkas ritningarna till
affärshuset Centrum i Stockholm (1929),
Vin- och spritcentralens lagerhus i
Stockholm (1923), stadshusen i Lud-
>6 Svenska män och kvinnor IV
vika och Mjölby, Patologiska
institutionens byggnad i Uppsala (1936),
badhus och tennishall i Östersund
samt ett antal bostadshus, affärshus,
vattentorn m. m. Hans mest
omfattande uppgift under senare år har varit
Försvarsstabens nya
byggnadskomplex på Ladugårdsgärdet i Stockholm
(påbörjat 1942). I Värmlands mus. i
Karlstad (1929) har J. skapat en
originell fasad till den borgartade
anläggningen. — J. har skildrat sitt eget
verk i "Byggnaden och staden. Ur en
arkitekts verksamhet" (1936). — Gift
1) 1917—27 med Alice Gunhild
Eugenia Engelbrecht; 2) 1932 med
Elisabeth [Lisbeth) Klara Hillevi
Thoms-son. Th. N.
Johansson, Karl David Efraim,
kemist, f. 1 aug. 1892 i Stockholm,
† 30 mars 1943 på Karolinska
sjukhuset, Solna. Föräldrar:
boktryckerifaktorn Karl Johan J. och Anna Erika
Eriksson. — Efter studentex. i
Stockholm 1910 studerade J. vid
Stockholms högskola, där lian blev fil. mag.
1915 och fil. lic. 1917 samt
tjänstgjorde som amanuens i organisk kemi
sistn. år. Han var kemist vid ab.
Cellulosa i Stockholm 1917—25,
överlärare för teoretisk undervisning vid
Stockholms stads yrkesskolor 1925—
28 och laboratoriechef vid Kramfors
ab. 1928—31. Sistn. år blev han
chefkemist vid Sv. cellulosa ab:s då
nyinrättade centrallaboratorium i
Östrand utanför Sundsvall, och 1935
utsågs han till laboratoriets chef. Han
tillhörde styr. för Härnösands kemiska
station 1929—32 och styr. för
centrallaboratoriet från 1937. — Inom sitt
ämnesområde, träkemin och
cellulosatekniken, utgav J. arbeten,
uppmärksammade även utomlands, i
analytiska frågor samt rörande den kemiska
driftskontrollen vid sulfit- och
sulfat-cellulosafabrikation. I ett flertal avh.
behandlade han därjämte bl. a,
utnyttjandet av avfallslutar, tillverk-
Cyrillus Johansson.
David Johansson.
ningen av sulfit- och sulfatcellulosa,
sulfitsprit och fodercellulosa samt den
betydelse vedens beskaffenhet har för
cellulosans kvalitet. J. blev led. av
Ing. vet. akad. 1941. — Gift 1920 med
Märta Regina Nyberg. S. L.
Johansson, Elof,
fackföreningsman, f. 16 nov. 1866 i Örkelljunga skn,
ICristianst. län, † 24 sept. 1941 i
Hälsingborg. Föräldrar: åbon Johannes
Olsson och 8issela Bengtsdotter. —
J. var lantarbetare i hemorten till
1890, byggnadsarbetare i Hälsingborg
1S90—92 och arbetare vid
gummifabriken därstädes 1892—1902. Från
1890 medl. av Hälsingborgs
arbets-mannafackfören. deltog han 1895 i
bildandet av en avd. av Skånska
grov-arbetareförb. vid gummifabriken och
var 1896—1900 ordf. i denna fören.
Då 1895 det hela landet omfattande
Sv. grov- och fabriksarbetareförb.
bildades, blev J. invald i styr., där han
1900—01 var ordf. Åren 1902—06 var
han verksam som agitator för förb.
och företog vidsträckta resor för att
organisera rallare,
byggnadshantlangare m. fi. grov- och fabriksarbetare.
Som ombudsman inom samma förb.
1906—35 kom J. att specialisera sig
på de skånska industrierna: kol-,
soc-ker-, byggnadsämnes-, gödnings- och
gummiindustrierna. Inom flera av
dessa industrier var han med om att
upprätta de första kollektivavtalen.
Han betraktades som en av den
fackliga rörelsens skickligaste
förhandlare och tillhörde 1917—36
Landsorganisationens representantskap. — Gift
1890 med Celie Carlsson. S. Sw.
Johansson, Johan Erik,
ingenjör, uppfinnare, f. 3 dec. 1893 i
Vass-ända-Naglums skn, Älvsb. län.
Föräldrar: lantbrukaren Carl J. och
Amalia Vilhelmina Andersson. — J.
utexaminerades 1916 från Chalmers
tekn. inst. och liar sedan dess varit
anställd vid maskinavd. på Götaver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
