Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Gotthard - Johansson, Greta, simmerska, siminstruktör, se Brandsten - Johansson, Gustaf, författare, tidningsman, se s. 96 - Johansson, Gustav - Johansson, Harald, geolog, botanist, se s. 95 - Johansson, Hemming - Johansson, Ivar - Johansson, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
SO
Johansson
Gotthard Johansson.
för Sv. arkitekters riksförb:s oeh Sv.
slöjdfören:s bostadsutredning. —■ Är
J. i sin inställning till arkitektur och
nyttokonst en utpräglad rationalist,
så framstår han i sin uppfattning av
bildkonsten närmast som romantiker,
något som bottnar i hans förmåga att
kunna särskilja det praktiska livets
krav och konstens irrationella värden.
Naivister och färglyriker liksom
överhuvudtaget det fria och subjektiva
uttryckets konstnärer äga helt hans
hjärta, medan han förhåller sig
ganska kallsinnig till akademister och
estetisk formalism. Bland de
konstnärer han särskilt gått i bräschen för
kunna nämnas Helene Schjerfbeck
(över vilken han utgivit dels en
monografi, 1940, och dels ett
reproduktionsverk, 1945) samt Carl Kylberg
och Ivan Ivarson. Hans konstkritik,
av vilken likaledes ett urval ingår i
boken "Kritik", präglas av klar
tankebyggnad och sammanfattande helsyn.
—• Gift 1921 med Saida Hilda Maria
Malmberg. Th. K, B. W.
Johansson, Greta, simmerska,
siminstruktör, se Brandsten.
Johansson, Gustaf, författare,
tidningsman, se s. 96.
Johansson, Karl Gustav,
tidningsman, politiker, f. 13 mars 1895
i Bansbergs skn, Skarab. län.
Föräldrar: lantbrukaren Alfred J. och Hilda
Jonsson. — J. var livsmedelsarbetare
1910—21, medarb. i Folkets Dagblad
1921—23, red. för Stormklockan 1923
—27 och utrikesred. i Folkets Dagblad
1927—29. Sistn. år blev han medarb.
i den just då startade kommunisttidn.
Ny Dag, vars huvudred, han är sedan
1934. — J. har varit medl. i det
kommunistiska partiet sedan dess
tillkomst och har genom sin publicistiska
verksamhet haft en betydande del i
dess utveckling. Han var led. av
Sveriges kommunistiska ungdomsförb:s
centralstyr. 1921—27, är sedan 1927
led. av partiets centralkommitté och
tillhör sedan 1945 Andra K. I
Stockholm, där han länge intagit en
ledande ställning i den kommunistiska
politiken, var han led. av
stadsfullmäktige 1942—44. — Under pseud.
Hjor-vard har J. utgivit enaktaren
"Familje-idyll" (1925) samt några samlingar
politiska visor oeh kupletter, delvis
tills, med Ture Nerman. Bland hans
politiska skrifter märkas
"Kommunismen" (1928), "Krigshetsarnas
dimbildningsbataljon" (1929), "Hejda
kriget, värna freden!" (1935),
"Trots-kij och trotskismen" (1937), "Den
stora illusionen" (1939) samt
"Krigets väg och fredens" (1940). — Gift
1929 med fil. lic. Signe Gertrud Eva
Palmær. R. A.
Johansson, H ar a Id, geolog,
botanist, se s. 95.
Johansson, Jakob Hemming,
industriman, telefontekniker, f. 8 maj
1869 i Göteborg. Föräldrar:
överläraren Johannes J. och Josefina
Jakobson. — Efter mogenlietsex. i Göteborg
1888 blev J. fil. kand. vid Uppsala
univ. 1890 och utexaminerades från
Tekn. högskolan 1893. Han var 1893
—98 anställd som stationsingenjör vid
Stockholms allm. telefonab. Samtidigt
var han 1893—1900 bitr. lärare i
matematik och fysik vid Tekn. skolan
i Stockholm. Han var 1898—1925
överingenjör vid ab. L. M. Ericsson
& co. (från 1926 kallat Telefonab.
L. IM. Ericsson), 1909—25 verkst. dir.
där och 1925—36 teknisk dir.
(styr.-led. från 1903; sedan 1936 är han
konsulterande dir.). J. var led. av Statens
industrikommission 1914—16 och led.
av styr. och arbetsutskottet i
Sveriges allm. exportfören. 1910—35 samt är
styr.-ordf. i Sv. radiointressentförb.
sedan 1925. Han har även varit
styr.-led. i ab. Radiotjänst 1925—38 och i
L. M. Ericsson-koncernens
dotterbolag samt i Herman Bergmans
konst-gjuteriab. 1909—34 (ordf. 1921—34).
Ären 1935—37 var han ordf. i Sv.
elektro-ingenjörfören. Han erhöll 1941
Ing. vet. akad:s stora guldmedalj samt
blev teknologie hedersdr i Stockholm
1944. — Gift 1) 1896 med Olga
Mathilda Charlotta Sellman, † 1912;
2) 1921 med Alma Myrberg. S. R.
Johansson, Ivar Arnold,
filmregissör, f. 20 nov. 1889 i Stråtjära,
Skogs skn, Hälsingland. Föräldrar:
lantbrukaren Per Olof J. och Laura
Bergström. ■—- J. avlade studentex. i
Stockholm 1910, och efter studier vid
Stockholms högskola 1912—13 började
han i filmbranschen 1916, där han
skaffade sig gedigen kännedom om
distribuering av film och de ekonomiska
betingelserna för filmproduktion. Han
redigerade och satte texter till flera
utländska stumfilmer, blev regiassistent
Hemming Johansson.
åt John W. Brunius och skrev
manuskript till bl. a. andra delen av "Karl
XII" (1925) och "Fänrik Ståls
sägner" (1926). År 1929 debuterade J. som
regissör med "Rågens rike" (efter Jarl
Hemmer). Det klara bildberättandet
och känslan för naturen visade hans
anknytning till Sjöströms och Stillers
klassiska epok, en anknytning som.
J. aldrig släppt, Hans "Hälsingar"
(1933, efter Henning Ohlsons
bygdespel) räknas som en av de betydande
sv. ljudfilmerna, och han har alltid
lyckats bäst med de filmer, där
naturen spelat med: "Bränningar" (1935)
och "Storm över skären" (1938). J.
har iscensatt många flacka
folklustspel men har också visat sinne för
vägande nutidskomedier, t. ex.
"Uppsagd" (1934). På senare år har J.
förutom den skickligt regisserade
"Tänk om jag gifter mig med
prästen" (1941, efter Ester Lindins
roman) gjort några mindre lyckade
"problemfilmer": "Gula kliniken"
(1942) och "Ta hand om Ulla" (s. å.).
— Gift 1943 med fotografen Birgitta
Pramm. J.-O. O.
Johansson, Ivar Valentin,
polisman, brottare, f. 31 jan. 1903 i
Kuddby skn, östergötl. län. Föräldrar:
slaktaren Carl Petter J. och Regina
Elionora Lindqvist. ■—- J. anställdes
vid Norrköpings polisdistrikt 1932
och är kriminalkonstapel där sedan
1943. Under tiden 1928—44 erövrade
J. tjugutvå sv. mästerskap i brottning
i grekisk-romersk stil och fribrottning
(mellanvikt). I Europamästerskapen
har han vunnit första pris i
grekiskromersk stil 1931, 1934, 1935, 1937,
1938 och 1939, i fri stil 1929, 1935 och
1937. Vid Olympiska spelen i Los
Angeles 1932 erövrade han två
guldmedaljer: i fri stil (mellanvikt) och i
grekisk-romersk stil (weltervikt). Vid
Olympiska spelen i Berlin 1936 segrade
han i grekisk-romersk stil (mellan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
