Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Lars - Johansson, Levi - Johansson, Ludvig - Johansson, Martin, biskop, se s. 94 - Johansson, Nils, allmänt kallad Lapp-Nils, gårdfarihandlare, torpare, spelman, se Jonsson, Nils, s. 114 - Johansson, Nils - Johansson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
90
Johansson
var mer bevandrad än någon sv.
samtida, men han gav sina visor en
personlig ton, ett melodiskt fall och en
rytmisk rikedom, som är ganska
enastående i tiden. Av dryckesvisorna är
särskilt "Kom kiäre Broder kom" ett
språkligt och rytmiskt mästerstycke
av realistisk skildringskonst: ett
förebud till Bellmans "Fredmans
epistlar". Måhända står J. dock högst
som religiös skald. Hans "It Samtaal
emellan Döden och een säker
Men-niskia" äger en sublim och skakande
kraft, och hans botpsalm "Herre Gud
för tig iag klagar", "en av
syndasorgens högsta visor" (Karlfeldt), har fått
plats i 1937 års psalmbok, om än i
stympat och omarbetat skick. Även
i hans gravskrifter finner man partier
och strofer av levande och stor lyrik.
Av J:s personlighet får man en
liv-fylld teckning i ett par anekdoter i
Columbus’ "Mål-roo eller Roo-mål",
och i sina egenhändiga inlagor och i
sitt uppträdande inför hovrätten
inger han läsaren, liksom för övrigt även
hovrätten, odelad sympati och respekt.
—J:s "Samlade dikter" ha utgivits av
F. Sandwall (1—2, text och
kommentar, 1914—30). — Ogift. — Litt.: B.
Schöldström, "L. J. Lucidor" (1872);
J. Linck, "Om L. J. (Lucidor den
olycklige)" (1876); H. Schück,
"Bibliografiska och litteraturhist.
anteckningar" (1896); Ellen Wester,
"Bidrag till L. J:s biografi" (Samlaren
1898); E. A. Karlfeldt, "Skalden
Lucidor" (1914); F. Sandwall, "Nya
akter i rättegången om Gilliare Kwaal.
Lucidor i egenhändiga inlagor till
Svea Hovrätt" (Samlaren 1926); G.
Bolin, "Nya bidrag till Lucidors
biografi" och "Lucidor som student i
Greifswald och Leipzig" (Samlaren
(1934, resp. 1939). F. S—11.
Johansson, Levi Manasse,
folkskollärare, folkminnesforskare, f. 6
dee. 1880 i nybygget Stornäset,
Vilhelmina skn, Västerb. län. Föräldrar:
jordbrukaren Johan J. och Sofia
Charlotta Eriksdotter. — J.
utexaminerades 1899 frän småskoleseminariet i
Östersund och tjänstgjorde under de
följ. tre åren vid en folkskola i
Jämtland. Därefter genomgick han 1902—
00 folkskoleseminariet i Härnösand
och innehade 1906—22 olika
folkskollärarbefattningar i Jämtland,
Medelpad och Uppland. År 1922 blev han
lärare vid Torps folkskolor i Medelpad
och pensionerades 1941. —- Under en
följd av somrar bedrev J. för Nord.
mus:s räkning forskningar rörande
den folkliga vidskepelsen i olika delar
av Medelpad. Sedan mitten av
1920-talet har han nästan enbart förlagt
sina forskningar till Frostviken i
Jämtland och har då särskilt ägnat
sig åt dialektundersökningar; allt det
rika material, som han under dessa
senare forskningar insamlat — främst
en ordsamling med nära 16 000
uppslagsord —- har han insänt till
Landsmålsarkivet i Uppsala. År 1947 utgav
han "Bebyggelse och folkliv i det
gamla Frostviken". I övrigt har J.
framlagt resultaten av sina
undersökningar i en mängd uppsatser i
dagspressen, främst Östersunds-Posten,
samt i olika facktidskr. J. har även
gjort en betydande insats inom
skolslöjden, bl. a. genom att konstruera
en spec. slipapparat, "Malgo", som
användes i en mängd folkskolor. År
1921 utgav han handboken
"Verktygsskötsel". Han är även en skicklig
konstsmed och har särskilt ägnat sig
åt skapandet av kyrkliga
konstföremål. — J. erhöll 1924 stora
Hazelius-medaljen i silver och är sedan 1943
hedersled, av Samfundet för
hembygdsvård samt sedan 1944
korresponderande led. av Gustav Adolfs akad.
för folklivsforskning. År 1944 utkom
J:s självbiografi. "En byskollärares
minnen" (i Årsböcker i sv.
undervisningshistoria, 70: 2). — Gift 1) 1912
med Anna Svensson, † 1916; 2) 1918
med Gerda Antonia Grass. J. T.
Johansson, Johan Ludvig,
zoolog, f. 14 febr. 1865 i Göteborg, † 16
mars 1929 därstädes. Föräldrar:
skomakaren Lars J. och Charlotta
Ljungberg. —■ J. avlade mogenhetsex. i
Göteborg 1884 och studerade därefter i
Uppsala, där han blev fil. kand. 1888,
fil. lic. 1893 och fil. dr 1896. Åren
1896—99 var han docent i zoologi där.
Han blev sistn. år lektor i
naturalhistoria och kemi vid Högre allm.
läroverket i Karlstad och erhöll 1904
transport till Högre realläroverket i
Göteborg, där han var verksam till
sin död. -—• J:s vetenskapliga
arbeten behandla iglarnas systematik och
anatomi. På detta område nådde han
internationell ryktbarhet som en av
världens främsta specialister. Hans
drsavh. behandlar de sv. fiskiglarna,
och i ett annat arbete har han bl. a,
beskrivit deras blodomlopp. Under
senare år bestämde och beskrev han
iglar, som insamlats av ett stort antal
sv. och utländska expeditioner, bl. a.
L. A. Jägerskiölds och Y. Sjöstedts
till olika delar av Afrika. Han har
även skrivit om iglarna (Hirudinea)
i Brauers samlingsverk "Die
Süss-wasserfauna Deutschlands".
Därjämte publicerade han populära
föreläsningar om hörsel- och
jämviktsorgan (1897) och om djurens
blodomlopps- och andningsorgan (1900) samt
utgav "Lärobok i kemi för realskolan"
(1—2, 1907—08; 4:e uppl. 1920). Han
företog talrika studieresor inom
Skandinavien och blev 1908 led. av
Vet. o. vitt. samh. — Gift 1) 1890—
1914 med Maria Matilda Andersson;
2) 1915 med Gundia Emerentia
Norlander. T. F.
Johansson, Martin, biskop, se
s. 94.
Johansson, Nils, allmänt kallad
Lapp-Nils, gårdfarihandlare,
torpa-re, spelman, se Jonsson, Nils, s. 114.
Johansson, Nils, präst, teolog,
f. 10 sept. 1900 i Blentarps skn,
Mal-möh. län. Föräldrar:
hemmansägaren Johan Jönsson och Bengta
Kristensson. —• Efter studentex. i Lund
1920 avlade J. fil. kand.-ex. 1922, teol.
kand.-ex. 1925, teol. lic.-ex. 1939 samt
promoverades till teol. dr 1941, allt i
Lund. J. prästvigdes 1925, blev
lasarettspredikant i Lund 1926.
komminister i Riseberga 1928 och
kyrkoherde i Borrby 1932. Redan vid 35 års
ålder utnämndes han till
kontraktsprost. J. blev docent i exegetik vid
Lunds univ. 1941 samt direktor för
teologiska fakultetens
praktisk-teolo-giska avd. 1942. Hans drsavh. bär
titeln "Parakletoi. Vorstellungen von
Fürsprechern für die Menschen vor
Gott in der alttestamentlichen
Religion, im Spätjudentum und
Urchris-tentum" (1940), och till prästmötet i
Lund 1944 presenterade han en
synnerligen uppmärksammad presesavh.,
"Det urkristna nattvardsfirandet".
—• J. är en grundlärd man, som
snabbt tillvunnit sig respekt som
teolog. —- Gift 1928 med Margit
Lindblad. D. T.
Johansson, Nils Thure, botanist,
f. 12 aug. 1893 i Stockholm, † 18 mars
1939 därstädes. Föräldrar:
bokbindar-mästaren Thure J. och Elisabeth
Bohman. —• J. avlade studentex. i
Stockholm 1913 och studerade sedan vid
Stockholms högskola, där han blev
fil. mag. 1917, fil. lic. 1923 och efter
disp. 1926 fil. dr 1927. Från 1928 var
han docent i växtfysioløgi vid
Stockholms högskola och från 1929 docent
i skogsfysiologi vid Skogshögskolan.
Han innehade från 1919
lärarförord-nanden vid olika skolor i Stockholm,
och 1936 utnämndes han till adjunkt
i geografi och biologi med hälsolära
vid Högre allm. läroverket å
Södermalm därstädes. Han gjorde 1927—
29 en resa till Guatemala och
Antillerna för växtfysiologiska och
praktiskt botaniska studier. — J:s
vetenskapliga arbeten tillhöra pomologin,
växtpaleontologin och främst
växt-fysiologin. De viktigaste äro "Die
rätische Flora der Kohlengruben bei
Stabbarp und Skromberga inSchonen"
(1922), "ökologische Studien über den
Gasaustausch einiger Landpflanzen"
(1926, drsavh.) och "Sambandet
mellan vedstammens andning och dess
tillväxt" (1933). I C. Skottsbergs
"Växternas liv" författade J. avsnit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
