Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnson, Eric - Johnson, Eyvind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johnson 116 Johnson
Eyvind Johnson.
principer grundade kolonin Bishop Hill
i Illinois. Sedan denna upplösts 1861,
odlade J. en tid den jord, som
tillfallit honom vid
egendomsfördelningen, men lämnade snart farmarens liv
och gick in i unionsarmén. Efter
slaget vid Shiloli befordrades han till
kapten men tog någon tid därefter
avsked från militärtjänsten och
bosatte sig i Galva, Illinois. Han
började där 1869 utge tidn. The Illinois
Swede, vars namn följ. år ändrades
till Nya Verlden och efter företagets
flyttning till Chicago 1871 till Sv.
tribunen. S. å. sålde J. tidn. samt
ägnade sig åt politisk verksamhet
och därefter åt egendomsaffärer m. m.
i Kansas. År 1880 utgav han tills,
med C. E. Peterson "Svenskarna i
Illinois". I Galva startade han s. å.
tidn. The Swedish Citizen, och 18S2
—S5 skötte han en befattning i
krigs-dep. i Washington. Han var från 1880
medl. av Nebraskas legislatur och
redigerade ett par tidn. i Nebraska
till 1891. Sedan J. en tid varit egen-
domsmäklare i Texas, återvände lian
1896 till Nebraska och utgav tidn.
Wahoo Era 1896—1906 och The
Viking 1906—07, som på engelska
behandlade sv.-amerikanska angelägenheter.
Sistn. år flyttade J. till Kalifornien
och sedermera efter svåra motgångar
återigen till Nebraska. H. ö.
Johnson, Eyvind Olof Verner.
författare, f. 29 juli 1900 i överluleå
skn, Norrb. län. Föräldrar:
stenarbe-taren Olof Jonsson och Cevia
Gustafsdotter. — J:s far, som tidigare varit
anställd vid Statens järnvägars
norrländska banbyggen, hade vid
tidpunkten för J:s födelse en mindre
fastighet i Svartbjörnsbyn. Under större
delen av J:s barndom var fadern
sjuklig; J. vistades i flera år hos
fosterföräldrar i trakten. Åren 1013 och
1914 bodde J. i Näsberg, en mil s. om
Murjek, och arbetade tidvis i ett
stenbrott. Under det första världskrigets
år prövade han en rad olika
sysselsättningar på skilda platser i
Norrbotten: vid en gallringsbom för timmer,
ett tegelbruk, en biograf o. s. v.
Upplevelsen av de sociala motsatserna,
som i Norrland voro påfallande, och
av tidshändelserna utvecklade tidigt
lios J. en kritisk syn på samhället.
Han blev "med naturnödvändighet"
socialist. Detta betydde närmast, att
han anslöt sig till ungsocialismen med
dess anarkistiskt färgade program;
vidare spelade intrycken från ryska
revolutionen 1017 en stor roll för
honom. J:s aktiva politiska verksamhet
började inom de syndikalistiska
organisationerna i lians hemtrakt; han
var medl. i Bodens lokala
samorganisation, Sveriges arbetares
centralorganisations bodenavd., 1917—19 och
en tid styr.-led. där. Han tillhörde
samtidigt Bodens ungsocialistiska
klubb som sekr. På hösten 1919 kom
han till Stockholm. Under de två
följande åren levde han som
diversearbetare, arbetslös och litterär bohem;
lian medarbetade flitigt i Brand och
lämnade även bidrag till
Stormklockan, Nya Folkviljan och den av Erik
Lindorm utgivna skämttidningen
Nag-gen. I Stockholm blev J. bekant med
G. Hedenvind-Eriksson och R.
Värnlund; den förre spelade i vissa
avseenden rollen av litterär vägvisare för
J. Tills, med den senare och några
andra jämnåriga bildade J. en ivrigt
diskuterande krets, som under 1920
utgav den lilla tidskr. Vår nutid. Han
tillhörde Stockholms lokala
samorganisation 1919—21. På hösten 1921
reste J. till Tyskland. Han bodde
■—- bortsett från en vistelse i
Frankrike på omkr. åtta månader —
under två år huvudsakligen i Berlin,
tidvis samman med Värnlund, och
skrev korrespondenser till Brand och
Norrländska Socialdemokraten samt
till nykterhets- och
fackförenings-tidn:ar. Efter återkomsten till
Stockholm på hösten 1923 skrev J. sin
debutbok, novellsamlingen "De fyra
främlingarna" (1924). Hans egen
ursprungliga titel var "Moder Hunger";
bakom den ligger J:s upplevelse både
av efterkrigssvälten, av den
norrländska sociala nöden och av sin egen
ungdoms otillfredsställda andliga aptit.
Åren 1924—25 skrev J. sin andra bok
"Timans och rättfärdigheten" (1925),
delvis i samband med ett besök i
hembygden. Det är en historia om en
norrländsk fabrikör och hans familj,
intressant bl. a. därför att den visar,
hur J:s uppmärksamhet fångats av
de individuella mänskliga och
psykologiska problemen bakom de sociala och
politiska. Samma tendens hos J. ådrog
honom 1923 ett angrepp för bristande
politisk renlärighet; på grund därav
drog han sig ur det politiska
klubbarbetet — lian hade s. å. en tid varit
sekr. i Ungsocialistiska partiets (se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
