Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnson, Eyvind - Johnson, Helge Axelsson, jordbrukare, industriman, se s. 102 - Johnson, Henning - Johnson, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johnson
99
Johnson
nare förb:s) centralstyr. i Stockholm.
Från denna tidpunkt stod det klart,
att J., ehuru alltjämt socialist till sin
grunduppfattning, skulle gå den
litterära vägen och inte den politiska.
—- År 1925 reste J. ånyo utomlands;
under de närmaste fem åren vistades
han huvudsakligen i Frankrike, bl. a.
i Parisi och i den lilla staden S:t Leu
la Forët i dep. Seine-et-Oise. En direkt
återspegling av hans upplevelser finns
i "Stad i ljus" (1928; utg. på franska
i Paris 1927 under titeln "Lettre
re-commandée"), en skildring av hur en
ung författare går i Paris och svälter
och väntar på pengar. Denna bok
inleder en direkt samtidskritisk,
analytisk, ironisk oeh experimenterande
linje i J:s produktion, även om det
sistnämnda inslaget ännu ej är så
påfallande. Under vistelsen i Frankrike
stiftade J. bekantskap med Prousts,
Joyces och Gides författarskap;
intrycken därav ha varit av betydelse
för hans egen stil, teknik och
människosyn, t. ex. i romanerna "Minnas"
(1928), "Kommentar till ett
stjärnfall" (1929), där J. såsom den förste
i Sverige demonstrerade den s. k. inre
monologens användbarhet, och
"Bobi-nack" (1932), vilka blevo vägledande
för en rad yngre förf. Utpräglade
uppgörelse- och debattböcker äro "Avsked
till Hamlet" (1930) och "Regn i
gryningen" (1933), i vilka författaren
och resonören Mårten Torpare, en
gestalt, som sedermera återkommer i
•T:s produktion, uppträder som
tids-och idékritiker. Av besläktat innehåll,
men konstnärligt mera mogen, är
novellsamlingen "Natten är här" (1932).
Eljest karakteriseras denna grupp av
arbeten i stort sett av att det
experimenterande och intellektuella draget
starkt överväger. En större
fulltonighet och balans ha
norrlandsskildringarna. Det gäller redan om
småstadsromanen "Stad i mörker" (1927) och
märks framför allt i novellsamlingen
"Än en gång, kapten!" (1934) och i
det centrala verket "Romanen om
Olof" ("Nu var det 1914", 1934, "Här
har du ditt liv!", 1935, "Se dig inte
om!", 1936, ’"Slutspel i ungdomen",
1937; utg. i en volym 1945). Romanen
om Olof är historien om en norrländsk
arbetarpojkes uppväxt under åren
1914—19. Den bygger till stor del på
J:s personliga minnen från dessa år
men bör —■ bl. a. i fråga om
kronologin ■— ej uppfattas som rent
självbiografisk. I J:s utveckling betyder
den (efter försöket i "Avsked till
Hamlet") en definitiv uppgörelse med
hans ungdom oeh samtidigt ett
klargörande av de sociala ocli
psykologiska orsakerna till att en pojke
med hans förutsättningar drevs till
en frigörelsereaktion av ovanlig inten-
sitet. Till stämningarna i
Olof-romanen anknyter en del av innehållet i
den fina novellsamlingen "Den trygga
världen" (1940). — Under 1930-talets
senare del koncentrerades J:s
uppmärksamhet alltmer på det hot, som
utgick från nazism och fascism.
Romanen "Nattövning" (1938)
framlägger en rad delvis starkt polemiska
funderingar i ämnet. Efter andra
världskrigets utbrott kom J:s intresse
framför allt att knytas till vad som
hände i Sveriges nordiska
grannländer. Han var medl. av red. för Nordens
frihet 1940—45. Hans
ställningstagande för Finland under vinterkriget
gjorde honom kritisk mot den
officiella sv. hållningen; förhållandet
återspeglas i romanen "Soldatens
återkomst" (1940). J:s ogillande av
regeringspolitiken skärptes ytterligare på
grund av eftergifterna till Tyskland i
samband med ockupationen av
Danmark och Norge. Åren 1942—45 utgav
J. Ilåndslag, en liten tidskr. avsedd
att tjäna nyhetsförmedlingen till
norrmän i Sverige och Norge. I delvis
mycket genomskinlig, delvis mycket
invecklad symbolisk form återspeglas
J:s uppfattning av det politiska
förloppet under dessa år i romanserien
om ICrilon ("Grupp Krilon", 1941,
"Krilons resa", 1942, "Krilon själv",
1943). Förutom en skarpt avslöjande
analys av diktaturens
infiltrerings-metoder och ett spirituellt försvar för
J:s demokratiska mänsklighets- och
hygglighetsideal innehåller det något
ojämna verket bl. a. partier av bred
och mångfasetterad
människoskildring och intressanta konstteoretiska
diskussioner. Formellt fullföljer det
de experimentella uppslagen i J: s
tidigare produktion. Ett viktigt verk är
också "Strändernas svall" (1946), som
återberättar Odysséen, J. har där för
första gången behandlat ett icke
nutida romanämne. Tolkningen präglas
av en fantasifull inlevelse i myterna
och sagorna, förenad med en vardaglig
och kroppslig intimitet i
presentationen av hjältarna och deras liv; allt
uppstyltat historiskt patos är
uteslutet. På vissa punkter (krigaren, som
återvänder hem; det vapenlösa
motståndet på Ithaka) är anknytningen
till aktuella förhållanden uppenbar.
Slutet med Odyssevs’ tvekan inför den
avgörande handlingen upptar till
diskussion frågan om människans
allmänna ställning i tillvaron sådan den
ter sig för J. Han har lyckats fylla
särskilt första hälften av verket med
en stark inre spänning; genomgående
präglas det av en dekorativ brokighet,
som någon gång kan leda intresset på
avvägar. Det stora tidsperspektivet
har bidragit till att J. här uppnått
en elegantare utformning än i Krilon-
serien av delvis samma motiv. — En
samlad uppl. av J:s noveller, "Sju
liv", utkom 1944.–-T:s berättarkonst
och livssyn lia folkliga rötter; genom
sina erfarenheter och sitt
kulturmed-vetanide är han europé och kosmopolit.
.T. har genom sin intelligens, sin
oavlåtligt fortsatta bildningskamp, sin
mångsidiga överblick över
tidsfrågorna och sin på en gång klara och
nyanserade människoskildring och stil
kommit att inta en framskjuten plats
inom Sveriges litterära liv under
1930- och 1940-talen. Uppsatsen
"Ro-manfunderingar" i "Avsikter. Arton
författare om sina verk" (1945)
innehåller en rad av hans personliga
synpunkter på lomandiktandets konst.
Han erhöll 1936 Samfundet De nios
stora pris och 1944 det Heymanska
priset. — Gift 1) 1927 med Aase
Christoffersen från Norge, † 1938;
2) 1940 med Cilla Frankenhæuser från
Finland. — Litt.: självbiografiska
uppsatser av -T. i "Ansikten" (1932)
och Vintergatan 1937; J. Claudi, "E.
.T." (1947, med bibliografi). ö.L.
Johnson, Helge Axelsson,
jordbrukare, industriman, se s. 102.
Johnson, Henning, affärsman,
f. 19 sept. 1891 i Fryksände skn,
Värml. län. Föräldrar: lantbrukaren
Jolin J. och Gertrud Olson. — Efter
teoretiska och praktiska
handelsstudier i Karlstad 1908—11 fick J. 1913
anställning hos kolonialvarufirman
Bröderna Löfbergs ab. i Karlstad, där
han blev kamrer 1919, kontorschef
1924 och dir.-assistent 1927. Sedan
1929 är lian bolagets verkst. dir. J. är
led. av Karlstads stadsfullmäktige
sedan 1942 ocli tillhör sedan 1939
budgetberedningen och sedan 1942
beredningsutskottet där. Han är led. av
styr:na för Riksbankens avd.-kontor
i Karlstad, handelskammaren för
Värmland—Dal, Västra Sveriges
soc-kerengrosfören., Sveriges
kolonialvaru-engrossisters riksförb., ab. Sv.
kolonialgrossister (A. S. K.-koncernen)
och Värmland—Dalslands
engrossist-fören. Han blev finsk vicekonsul i
Karlstad 1942. — Gift 1925 med
Karin Borgström. L. W—e.
Johnson, Henrik (Henry),
historiker, universitetslärare, f. 10 febr.
1867 i Norra Rörums skn, Malmöh.
län. ’Föräldrar: lantbrukaren Jöns
Jönsson och Christina Jönsdotter
Eng-qvist. — J. emigrerade med sina
föräldrar till Förenta staterna 1869 och
växte upp i Sauk Centre och
Minneapolis. Han ägnade sig först åt
banktjänst och tidningsmannaverksamhet,
men från 1885 studerade han vid
Minnesota univ., där han 1889 blev
Bache-lor of Letters. Han avlade 1902 Master
of Arts-ex. vid Columbia univ. samt
studerade 1904—05 historia i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
