Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Jäderin, Edvard - 3. Jäderin, Anna Mathilda Charlotta, journalist, författarinna, syster till J. 1 och J. 2, se Branting - Jäderlund, Christer - Jäfvert, Ernfrid - Jägerhorn, släkt - 1. Jägerhorn, Göran - 2. Jägerhorn, Johan (Jan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jäderin 141 Jägerhorn
säkringsbolaget Thule från 1896,
varjämte lian företog talrika
utredningar av det ekonomiska läget inom
pensionskassor. Bland hans skrifter
märkas även matematiska tabellverk oeh
handböcker i numerisk räkning. -— J.
var föreståndare för Stockholms
arbe-tareinst. 1881—82 oeh 1890 samt
lärare där i nära tjugufem år. Han
blev fil. hedersdr vid Uppsala univ.
1907 och invaldes i Krigsvet, akad. 1900
och i Vet. akad. 1923. — Gift 1876
med Anna Ulrika Eleonora Valerius.
— Litt.: biografi av N. V. E.
Norden-mark i Populär astron, tidskr. 1923,
av Ö. Bergstrand i Vet. akad:s årsbok
1926. S. L.
3. Jäderin, Anna Mathilda
Charlotta, journalist, författarinna, syster
till J. 1 och J. 2, se Branting.
Jäderlund, Christer Valdemar
Oskar, journalist, f. 7 april 1901 i
Viby skn, Örebro län. Föräldrar:
kyrkoherden Ivan Waldemar Paulus
J. och Anna Wilhelmine Westerberg.
— J. avbröt sina skolstudier vid
sexton års ålder och deltog med
utmärkelse i första världskriget som
frivillig på tysk sida. Åren närmast
efter kriget var han kontorist i
Hamburg, sjöman m. m. Han anställdes
1925 i Stockholms Dagblad som
kriminalreporter och blev, efter att på
stipendium ha studerat tyskt
kriminalväsen, 1928 tidn:s
berlinkorrespondent samt var 1931—45 med vissa
avbrott (bl. a. 1940—43 på grund av
utvisning) korrespondent i Berlin för
Stockholms-Tidn. och danska
Politiken, varjämte han kortare perioder
medarbetade i andra utländska
tidn:ar. År 1939 erhöll lian det
Bonnierska journalistpriset. — J. var
känd för sina goda förbindelser med
tyska militära kretsar. Under andra
världskriget var han flera gånger
underrättelse- och kontaktman åt sv.
regeringen och försvarsstaben (se
Stockholms-Tidn. 19—20 jan. 1947).
— I boken "Hitlers Tyskland" (1935)
röjde J., trots en på vissa punkter
kritisk inställniing, beundran för den nya
regimen, och i "Hitler stänger
kyrkogårdsgrinden" (1945) sökte han, med
fördömande av Hitlers
katastrofpolitik, föra det s. k. "andra Tysklands"
talan. Sedan 1946 är J. knuten till
Stockholms-Tidn :s red. i Stockholm.
— Gift 1931 med Rut Annie
Holmberg. B. E—r.
Jäfvert, Evald Ernfrid,
skomakare, kulturhistorisk författare, f.
13 maj 1889 i Söderbärke skn,
Kop-parb. län. Föräldrar:
lancashiresme-den Jacob Edvard J. och Carolina
Södersten. — J. utbildade sig till
skomakare i hemorten och
konditione-rade därefter som gesäll 1907—24 i
Stockholm och i åtskilliga städer i
Europa och Förenta staterna,
varunder han bedrev studier i
skomake-riets historia och förvärvade
omfattande språkkunskaper, bl. a. i ryska.
Åren 1924—25 drev han antikvarisk
bokhandel i Stockholm men övergick
sedan till skomakeriet igen; 1932 var
han skomakarmästare i Stockholm. —
J:s ingående studier ha resulterat i
vetenskapligt värdefulla arbeten om
skodonens och skomakeriets historia,
bland vilka märkas "Skomod och
skotillverkning från medeltiden till våra
dagar" (1938) och "En bok om
skomakeri" (1941); bidrag ha även
publicerats i "Sveriges skomakarmästare
i ord och bild" (1944) samt i
fackpressen, bl. a. "Skor och skomakeriteknik
under medeltiden" (i Forn vännen
1937). Han har också varit en
drivande kraft inom Arbetarnas
kulturhistoriska sällskap samt varit aktivt
verksam inom nykterhetsrörelsen. ■—- Gift
1931 med Ragnhild Hedenstrand. T. M.
Jägerhorn, finsk frälsesläkt, vars
äldste med visshet kände stamfar,
väpnaren Peder i Hevoupää i Pemars
skn, Åbo och Björneborgs län, levde
i slutet av 1400-talet. Hans son
Krister Pedersson († omkr. 1540) bodde
slutligen på godset Spurila i Pemars
skn, som förut varit i hans svärfars
ägo; efter detta gods bär ätten
namnet J. af Spurila. En sonson till
Krister Pedersson, ryttaren Krister
Klasson J. († 1633), introducerades
1625 på ättens vägnar på Riddarhuset,
Från dennes brorsons son, kaptenen
vid Viborgs läns infanterireg. Johan
J. (f. 1643, † 1712), härstamma alla
nu levande medl. av ätten. Hans äldste
son, majoren Johan Anders J. (f. 1681,
† 1751), blev farfar till bröderna
arméofficeren och politikern Johan (Jan)
Anders J. (J. 2) och arméofficeren
Fredrik Adolf J. (J. 3). En kusin till
dessa, packhusinspektoren i Åbo,
kaptenen Gustaf Johan J. (f. 1751, † 1831),
immatrikulerades 1820 på Riddarhuset
i Finland. En yngre son till kaptenen
Johan J., majoren vid Åbo läns
infanterireg. Claes Henrik J. (f. 1683,
† 1745). blev farfar till arméofficeren
Göran J. (J. 1).
1. Jägerhorn, Georg {Göran)
Henric, arméofficer, f. 6 okt. 1747 i
S:t Michels skn, Savolaks, Finland,
† 29 aug. 1826 på Vårby i Huddinge
skn, Stockholms län. Föräldrar:
kaptenen Carl Fredric J. och Elsa
Margareta von Fieandt. — J.
konstituerades till rustmästare vid Savolaks
reg. 1762, gjorde flera år soldattjänst,
befordrades till fänrik 1771,
stabskapten 1780, sekundmajor 1786,
överstelöjtnant 1789, överste och
generaladjutant 1790, generalmajor 1799,
erhöll på begäran avsked från befälet
med pension 1803 och från armén
1804, återgick i tjänst 1808 och
befordrades till generallöjtnant. Han
erhöll avsked 1812. —- Ehuru J. före
1788 års krig hört till
Sprengtportens krets och i början av kriget i
militära uppdrag användes av
överste Hastfer, vägrade han att ansluta
sig till Anjalaförbundet. Han sändes
som kurir till Stockholm och
bevistade 1789 års riksdag, varunder han
på Drottningholm övade en frikår
från Dalarna på 1 500 man, vilket
han under kriget ansåg mera i
överensstämmelse med sitt yrke än att
deltaga i Ridderskapets och adelns
överläggningar. Återkommen till
Finland deltog han med utmärkelse i
striden vid Porrassalmi och tillvann
sig genom även vid andra tillfällen
visad rådigliet Gustav III:s
förtroende. Efter fredsslutet förordnades J. att
biträda befälhavande generalen
Klingspor i Finland, och under dennes
vistelse i Stockholm förde han som
generaladjutant befälet. Sedan han en
tid bott i Finland, köpte han
egendomen Vårby vid Stockholm och tog
avsked. Efter krigsutbrottet 1808
gick han på konungens uppmaning
åter i tjänst men avböjde på grund
av sin ålder att deltaga i kriget. Han
förde befälet över garnisonen i
Stockholm och var under konungens
bortovaro led. av regeringen. — J. blev
1796 led. och 1821 hedersled, av
Krigs-vet, akad. — Gift 1793 med
Fredrika Charlotta Hongelin. —- Litt.:
G. H. J:s självbiografi, "Lefvernes
Beskrifning ..." (Historiallinnen
Ar-kisto, 8, 1884). F. M.
2. Jägerhorn, Johan (J an)
Ander s, arméofficer, politiker, f. 8
april 1757 i Helsinge skn, Nylands
län, Finland, † 6 mars 1825 i Borgå.
Föräldrar: överstelöjtnanten Fredrik
Anders J. och Ulrika Sofia Brunow.
Syssling till J. 1. — J. blev
löjtnant 1781 samt adjutant hos
överbefälhavaren i Finland greve Fredrik
Posse oeh kapten 1782. På J:s
officersutbildning utövade G. M.
Sprengtporten med sina moderna idéer stort
inflytande. Under en vistelse i
Stockholm blev J. medl. av en adlig orden,
La constance, stiftad av den vittre
hovjunkaren G. Paykull. Den
filial-loge i Finland, som J. grundade 1781,
ombildades 1783 till ordenssällskapet
Valhall, vars medl. huvudsakligen
bestodo av officerare, och där J. blev
"styrande och befallande drott". Dess
program var från början rojalistiskt
och "götiskt". J. var ursprungligen
väl sedd av Gustav III men
genomgick som så många andra
förändringen från rojalist till oppositionsman.
Orsakerna för J:s del kunna, bortsett
från en bland officerare utbredd
misströstan om försvaret, sökas i missnöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
