Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl XIII
177
Karl XIII
Livland i febr., medan Fredrik IV av
Danmark vände sig mot det med
Sverige nära förbundna Holstein-Gottorp;
tsar Peter I av Kyssland hade del i
anfallsplanerna men skred till aktion
först ett halvår senare. Den kamp, som
nu började, kom att utan avbrott fylla
Iv:s återstående liv. En överraskande
sv. landstigning i Själland och en
engelsk-holländsk flottdemonstration
bröto hastigt den danska stridsviljan,
och redan i aug. 1700 var Danmark ur
kriget. Framför Narva vann den sv.
armén under K:s ledning i nov. 1700
en för flera är framåt avgörande seger
över ryssarna. Huvudfienden var
sedan under lång tid August II. Kampen
fördes, sedan floden Düna övergåtts i
juli 1701, främst på polsk mark och
var rik på sv. vapenbragder, bland dem
slaget vid Kliszöw 1702; dess
politiska sammanhang är komplicerat och
omstritt. Medan Augusts arméer ledo
det ena nederlaget efter det andra,
framväxte småningom en polsk
adels-konfederation under sv. påverkan,
förklarade August avsatt och valde en
svensksinnad efterträdare, Stanielaw
Leszczynski. Den nya regimen slöt
fred med Sverige i Warszawa d nov.
1705. Uppgörelsen avsåg att politiskt
och kommersiellt göra Polen till en
sv. intressesfär. — På hösten 1706
ryckte svenskarna in i Sachsen och
framtvungo i freden i Altranstädt
August II :s avsägelse av den polska
tronen och utträde ur alla mot
Sverige riktade förbund. Medan K:s armé
på sachsisk bekostnad styrkte sig till
nya uppgifter, gavs en och annan
påminnelse om att. Sveriges intressen
även utanför Östeuropa fortfarande
voro aktuella. Stor uppmärksamhet
väckte det besök, som västmakternas
ledande fältherre, hertigen av
Marl-borough, strax efter påsken 1707
avlade i K:s kvarter. I aug. s. å.
lämnade K. Sachsen, slog ryssarna vid
Ho-lowczin i juli 1708 och nådde i sept.
s. å. ryskt område. Det strategiska
målet var att slutgiltigt krossa den
ryska krigsmakten, det geografiska
"har ofta förmodats vara Moskva.
—- Inför det ryska fälttåget stod
K. på sin banas höjdpunkt. Hans
åtgärder kunna i och för sig
härledas helt enkelt ur en strävan att
fullfölja rikets försvar mot gjorda
angrepp och att för säkerhets skull
tillfoga var och en av angriparna ett
kännbart nederlag. Samtidigt skulle
framgång för hans syften ha inneburit
•en offensiv sv. lösning av det
östeuropeiska problemet. Insiktsfulla
iakttagare funno det självklart, att om en
sådan komme till stånd det sv.
östersjöväldet skulle strategiskt utbyggas
och den bl. a. för Västeuropas
han-• del viktiga skeppsfarten på Ryssland i
12 Svenska män och kvinnor IV
Karl XII.
Målning (detalj) av D. K. Ehrenstrahl omkr. 1G96 (Gripsholm).
växande utsträckning ledas över sv.
område. Detta skulle i sin tur ha
påverkat också den europeiska
jämvikten. Hur nära dessa utsikter stått sitt
förverkligande är en annan fråga, som
ytterst faller utom
historieforskningens domvärjo. -— Det ryska fälttåget
blev rikt på besvikelser. Genom
ryssarnas härjningar i den sv.
marschriktningen tvangs K. hösten 1708 att böja
av söderut utan att invänta de förråd,
som med A. L. Lewenhaupt skulle
anlända från Livland och vilka vid
Ljes-na föllo i ryssarnas händer. En
katastrof drabbade kort därefter den
upproriske kosackhetmanen Mazepa i
Ukraina; med honom hade svenskarna
flera år haft förbindelser, och hans land
kunde ägt värde som operationsbas men
blev nu förhärjat. Vintern 1708—09
var ovanligt kall och vållade sv.
förluster. Den 28 juni 1709 tvang K.
ryssarna till ett avgörande fältslag
framför den ukrainska staden Poltava; man
tycks ha bedömt möjligheterna som
goda. Den sv. anfallsplanen blev icke
genomförd efter beräkning; därtill
torde bl. a. ha bidragit, att K. tio
dagar tidigare sårats i foten och icke
var vid full hälsa. Slaget blev en
överväldigande rysk seger. Ett par dagar
senare gav sig den återstående sv.
huvudstyrkan fången vid Perevolotjna;
förloppet därvid är, liksom själva
Poltavaslaget, alltjämt omstritt. K.
hade i förväg med stark eskort över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
