Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XI - Karl XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl XIII
176
Karl XIII
Karl XI på lit de parade.
Målning av D. K. Ehrenstrahl 1607 (Skokloster).
berg). I de populära folktraditionerna
om "Gråkappan" har han hyllats som
den folkkäre monarken, omutligt mån
om även den ringastes rätt. K. var
djupt religiös på tidens strängt
ortodoxa sätt, och under hans regering
genomfördes en rad viktiga reformer på
kyrkolivets område (exempelvis
kyrkolagen 1686 och 1695 års psalmbok).
Med sitt utpräglade sinne för
sparsamhet, sina enkla vanor och sin i
grunden blyga natur saknade K.
större intresse för de representativa
sidorna i sitt kall. Han undvek gärna
längre vistelser i Stockholm och
trivdes bäst på sitt enkla favoritställe
Kungsör i Västmanland, dit han ofta
företog snabba, nattliga ritter. K:s
sträva ocli ofta häftigt uppblossande
lynne störde samlivet mellan honom
och hans maka, den intelligenta och
varmhjärtade Ulrika Eleonora, men
i botten var K. varmt fästad vid
drottningen och visade en djup och
uppriktig sorg vid hennes bortgång
(1693). Genom outtröttligt arbete
och den oregelbundenhet i
levnadsvanor, som betingades av de ständiga
resorna, slet K. hårt på sin hälsa.
Den dåtida läkarkonsten stod
handfallen inför den magkräfta, som i
förtid ändade hans liv. — Under en följd
av år förde K. almanacksanteckningar,
som visserligen icke innehålla några
viktigare bidrag till tidens historia
men i sin lapidariska knapphet äro
personligen karakteristiska. — Ur
hovmålaren D. K. Ehrenstrahl ateljé
har ett stort antal
representationsporträtt av K. utgått, t. ex.
Kröningstavlan (Drottningholm), flera
ryttarbilder från slaget vid Lund (en
på Gripsholm) och sju grupporträtt
med K. i kretsen av sin familj (två
på Gripsholm). Medaljer och mynt
med K:s bild finnas från olika
perioder av hans liv; de tidigaste visa
honom i tioårsåldern. De äro utförda
av bl. a. J. G. Breyer, A. Meybusch,
A. Karlsten och R. Faltz. På"
Drottningholm finnes en marmorbyst (av
K. Millich; 1670-talet) och i Uppsala
univ. en annan (av C. Schröder; 1695).
I Karlskrona är rest en staty över K.
(av J. Börjeson; 1897). — Litt.:
"K. XI :s almanacksanteckningar"
utgavs senast av S. Hildebrand 1918. Av
översiktsverken märkas F. F.
Carlsons starkt uppskattande och alltjämt
grundläggande arbete "Sveriges
historia under konungarne af Pfalziska
huset" (2—5, 1856—79), G. R.
Fåhraeus i "Sveriges historia till våra
dagar" (8, 1921) och O. Sjögrens "K.
XI och sv. folket på hans tid" (1897
—98). Bland speciallitt. rörande den
yttre politiken kunna nämnas B.
Fahlborg, "Sveriges yttre politik
1660—1664" (1932) och "Sveriges
förbund med Frankrike 1672" (Hist.
tid-skr. 1935), H. Bohrn, "Sverige,
Danmark och Frankrike .. . 1672—1674"
(1933), B. Hoffstedt, "Sveriges
utrikespolitik under krigsåren 1675—■
1679" (1943), X. Wimarson,
"Sveriges krig i Tvskland 1675—1679"
(1—3, 1897—1912), A. Stille,
"Fälttågen i Skåne 1676—1679. Några
reflexioner och synpunkter" (Hist.
tidskr. 1901), L. Tingsten, "Slaget vid
Lund den 4 december 1676" (Karol.
förb:s årsbok 1926), R. Fåhræus,
"Sverige och Danmark 16S0—1682.
Ett bidrag till skandinavismens
historia" (1—2, 1897—98), G.
Landberg, "Johan Gyllenstiernas nordiska
förbundspolitik" (Uppsala univ:s
årsskr., 10, 1935), K.-E. Rudelius,
"Sveriges utrikespolitik 1681—1684"
(1942). Börande den inre politiken
märkas G. Wittrock, "Carl X Gustafs
testamente. Den politiska striden i
Sverige 1660" (1908) och "K. XI:s
förmyndares finanspolitik" (1—2, 1914
—17), O. V arenius, "Räfsten med K.
XI:8 förmyndarstyrelse" (1901—03),
S. Grauers, "Bidrag till kännedomen
om det karolinska enväldets
uppkomst" (1926) och "Riksdagen under
den karolinska tiden" (i "Sveriges
riksdag", 1:4, 1932), A. Munthe,
"Kansliet under det karolinska
tidevarvet" (i "Kungl. Maj:ts kanslis
historia", 1935) och
"Utrikesförvaltningen 1648—1718" (i "Den sv.
utrikesförvaltningens historia", 1935),
K. Fabricius, "Skaanes Övergång fra
Danmark til Sverige" (1—2, 1906),
G. Clemensson, "Flottans förläggning
till Karlskrona" (1938), J. Rosén,
"Skånska privilegie- och
reduktionsfrågor 1658—1686" (1944), S. Ägren,
"K. XI :s indelningsverk för armén"
(1922). K:s familjeliv skildras av O.
Malmström, "Anteckningar rör.
drottning Ulrika Eleonora d. ä. och K. XI: s
hof" (189S), och lians sista sjukdom
och död ha beskrivits av V.
Djurberg i "Ett kungligt cancerfall"
(1922). A. M.
Karl XII, konung, f. 17 juni 1682
på Stockholms slott, † 30 nov. 1718
viid belägringen av Fredrikstens
fästning i Norge. Föräldrar: konung
Karl XI och drottning Ulrika
Eleonora, f. prinsessa av Dan-mark. Om
K:s ätt- se Pfalziska ätten. — K. fick
en omsorgsfull uppfostran och visade
anlag bl. a. för matematik och
befästningskonst. Vid faderns död 1697
trädde en förmyndarregering i
funktion, men redan efter 8 mån., 29 nov.
s. å., förklarades K myndig av
ständerna och hyllades som konung. Han
tog regentkallet på allvar och
upprätthöll faderns rege rirugssätt ehiuru
med nya rådgivare, statsråden Karl
Piper och Tomas Polus. Han deltog
samtidigt i muntra upptåg och ett
stundom praktfullt hovliv. — År 1700
drabbades Sverige av krig från flera
håll. Konung August II av Polen
(tilllika kurfurste av Sachsen) angrep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
