Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kenicius, Petrus - 1. Kennedy, Douglas - 2. Kennedy, Gilbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kennedy
220
Kennedy
Douglas Kennedy.
ismen. Dennas företrädare bekämpade
Aristoteles dominerande inflytande,
hävdade den empiriska forskningens
rätt och eftersträvade en mer biblisk
pedagogik. Vid Uppsala möte 1593
var K. som medl. av presidiet en
av förgrundsgestalterna och blev, när
efter mötet Uppsala univ.
återupprättades, prof. där i Nya testamentets
exegetik. Han var samtidigt medl. av
domkapitlet ss. pænitentiarie. Vid
riksdagen i Söderköping i okt. 1595
valdtes K. till biskop i Skara, där han
utvecklade en mycket nitisk
reformverksamhet, Under den politiska
krisen 1596—98 stödde K. synbarligen
hertig Karl, men lian liksom de
övriga biskoparna utövade ett visst
medlande och återhållande
inflytande. På mötet i Örebro i febr. 1608
valdes K. till biskop i Strängnäs. Han
återgick dock snart till Skara stift,
och hans plats i Strängnäs intogs av
Laurentius Paulinus Gothus. År 1609
utsågs K. på ett prästmöte i
Stockholm till ärkebiskop och Uppsala
univ:s förste prokansler, varvid Karl
IX:s förord spelade en avgörande
roll. K. vakade nitiskt över
prästernas materiella välfärd liksom över
deras studier, lärdom och sedliga
vandel. Han höll upprepade
visita-tioner och prästmöten. Av stor vikt
var hans 1616 företagna
visitations-resa i Norrland ända till Torneå. K.
deltog i den kommitté, som arbetade
med revisionen av 1608 års
kyrkolagsförslag, vilket konungen ej velat
sanktionera. Liksom biskoparna i
allmänhet motsatte sig K. bestämt det
k. förslaget om inrättandet av ett
consistorium generale — en kyrklig
överstyrelse med lekmannadeltagande
— och hävdade den biskopliga
kyrkoledningens självbestämmanderätt i
andliga frågor. K., vilken redan
tidigare använts i politiska uppdrag och
bl. a. 1608 deltagit i fredsunderhand-
lingarna med Polen i Reval, utövade
som prästeståndets talman vid
riksdagarna 1617—33 ett betydande
inflytande på den världsliga politikens
område. Sålunda stödde han
konungens krav på bevillningar hos allmogen
men ingrep å andra sidan
understundom förmedlande t.ill böndernas
förmån, t. ex. vid riksdagen 1624, då
dessa hotades av en kraftig
skatteökning. Under K: s tid som prokansler
förstärktes Uppsala univ:s ställning
som centrum för sv. teologisk
utbildning genom inrättandet av flera nya
professurer och genom Gustav II
Adolfs frikostiga donation av de
gustavianska arvegodsen. År 1617 hölls
den första sv. teol. drspromotionen,
vid vilken K. var den främste av de
tre promoverade. En litterär insats
gjorde K. genom utgivningen av en
ny version av psalmboken (1622), den
s. k. "Gamla Uppsalapsalmboken",
som nästan kom att betraktas som
en symbolisk skrift, K. var en den
stränga lutherska ortodoxins man,
men lian sökte också städse befordra
en rent personlig fromhet. Han ägde
andlig jämvikt och måttfullhet men
ej någon genial begåvning. Han var
smidig men kunde även hävda sin
övertygelse med avsevärd kraft. —
Gift med Margareta Hansdotter
Gammal. — Litt,: Hj. Holmquist, "Sv.
kyrkans historia" (3:2, 1933; 4:1,
1938). O.H.
1. Kennedy, George Douglas,
varvsdisponent, skeppsredare, f. 24
maj 1850 i Göteborg, † 31 okt. 1916
därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren och rådmannen George K., vars
far Thomas K. inflyttade från
Skottland 1796, och Éleanore Landgren.
— K. avlade mogenhetsex. 1870 i
Göteborg och fick därefter under
ledning av sin morbror, ägaren av
Gamla varvet Adolf Fredrik Landgren,
insikt i skeppsbyggeri och varvsrörelse.
Efter dennes död blev han själv
disponent för varvet 1872. Det var
segel-sjöfartens sista stora glansperiod, och
K. uppdrev rörelsen betydligt, byggde
flera stora segelfartyg, ledde en
omfattande rederirörelse och drev även
en träförädlingsfabrik på
varvsområdet, Med ångfartygens genombrott
inskränktes varvsrörelsen, och 1903
såldes varvsområdet till Göteborgs stad.
— K. var mångsidigt verksam inom
Göteborgs ekonomiska liv. I ett kritiskt
läge räddade han och några andra
intresserade personer Lindholmens
verkstad nyåret 1893. Han var en av
stiftarna av Göteborgs handelsbank 1897
och till sin död dess förste styr.ordf.
Han var även styr.-led. i
Sjöförsäk-ringsab. Gauthiod, Bryggeriab.
Kronan, Lindholmens verkstadsab. m. fi.
Framför allt gällde hans intresse sjö-
farten och dess utövare. Han var
under många år styr.-led. i Rederi ab.
Sv. Lloyd och tog kraftig del i
bildandet av bl. a. Rederiab.
Transatlan-tic 1904, vars styr.-ordf. han var till
sin död. Till erinran om hans
mångåriga och kraftfulla insatser för detta
företags utveckling erhöll dess
skol-skepp K:s namn. K. hade även i hög
grad sjöfolkets väl för ögonen. Ss.
ordf. i styr. för Sjömannasällskapets
stiftelse och dess skolskeppsrörelse
visade lian stor frikostighet, Han var
även ordf. i Sjökaptensfören. i
Göteborg 1902—12 och led. av ett
flertal andra sjömansinstitutioner. Han
gjorde en betydande insats i det
kommunala livet, var stadsfullmäktig
1887—98, led. av folkskolestyr. 1872
—S5 och av kyrkofullmäktige 1884—
99. — Gift 1879 med Caroline Amalia
Charlotta Åhmansson (f. 1855, † 1946),
som fortsatte makens filantropiska
verksamhet; bl. a. donerade hon
närmare 350 000 kr. till
Sjömannasällskapets stiftelse. H. Wn.
2. Kennedy, James Gilbert,
jordbrukare, f. 19 sept. 1886 på
Rå-belöv i Fjälkestads skn, Kristianst.
län, † 19 jan. 1946 i Stockholm.
Föräldrar: kammarherren och
godsägaren James Thomas K. ocli
friherrinnan Emilie Margaret De Geer af
Finspång. Kusins son till K. 1. — K.
genomgick 1907—09 Alnarps
lant-bruksinst. oeh förvaltade 1910—14
Odersberga fideikommiss, Fjälkestads
skn, vilket ban arrenderade 1914—17.
Från sistn. år var han innehavare av
Råbelövs och Odersberga
fideikommiss. — K. var en framstående
jordbrukare och särskilt en
föregångsman på beteskulturens område. På
sina vidsträckta ägor gödslade han
ej blott vallar utan även naturliga
betesmarker, och därigenom
omvandlade han nötkreatursbesättningarna
från kraftfodertyp till betestyp,
vilket har resulterat i ökad avkastning;
Gilbert Kennedy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
