- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
221

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kennedy, Gilbert - Kerfstedt, släkt - 1. Kerfstedt, Amanda - 2. Kerfstedt, Johannes - Kerfve, se även Kärfve, s. 388 - Kerfve, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kerfstedt

2-21

Kerfve

Johannes Kerfstedt.

härför har lian redogjort i
"Erfarenheter angående den ekonomiska
betydelsen av genomförd betesdrift"
(Landtbruksakad:s handl. och tidskr.
1926). Åt jordbrukstekn. spörsmål
ägnade han stor uppmärksamhet; bl.
a. nedlade han ett omfattande arbete
på frågan om artificiell grästorkning,
som han själv framgångsrikt
praktiserade i s. k. hötorkor. Därjämte var
han en intresserad fruktodlare,
to-"baksodlare och skogsman. Av hans
talrika uppdrag märkes, att han var
styr.-led. i Allm. sv. utsädesab. i
Sva-löv, Skånes betodlares centralfören.,
Jordbrukstekn. fören., Statens
maskinprovningar och Skånska
hypoteks-fören. Han invaldes i Lantbruksakad.
1929. I sin hemsocken Fjälkestad var
han en mångbetrodd kommunalman.
—- Gift 1911 med grevinnan Ebba
Anna Henrika Kalling. — Litt.: F.
Böök. "Det rika och fattiga Sverige"
<1936). S.L.

Kerfstedt, släkt, härstammande
från Stode skn, Medelpad. Namnet
hars först av den i Kerfsta (nu
Kärv-sta) i Stode födde Petrus Johannis
Kerfstadius († 1617), kyrkoherde i
Njurunda, Medelpad, 1597. Troligen
en släkting till honom var en
länsman K., vars dotter blev gift med en
bonde i Stode. Moderns släktnamn K.
upptogs av en son till dessa, prosten i
Rödön, Jämtland, Jonas K. (f. 1810,
† 1887). En äldre son till denne var
prästen och skolmannen Johannes K.
(K. 2). Hans yngre bror, direktorn
vid Blindinst. i Stockholm, fil. dr
Petrus K. (f. 1842, † 1906), var gift med
författarinnan Amanda K., f.
Hallström (K. 1).

1. Kerfstedt, Hilda Augusta
Amanda, författarinna, f. 5 juni
1835 i Eskilstuna, † 10 april 1920 i
Stockholm. Föräldrar: borgmästaren
Sven August Hallström och
Albertina Elisabet Amanda Dybeck. — K.

framträdde — till en början anonymt
—■ som förf. till ett flertal populära
flick- och barnböcker, ss. "Små och
stora" (1882), "Bland fält ocli ängar"
(1895) och "Blåklint" (1902). Hon
utgav även av varmhjärtad
religiositet präglade underhållningsromaner
och noveller, bl. a. "Vid vägkanten.
Berättelser och skizzer" (1—2, 18S0
—83), "Kärlek och andra berättelser"
(1885), "Bränningar.
Verklighetsbilder" (1899), romanerna "Holger
Vide" (1893) och "Reflexer" (1901)
samt den romantiska
kärlekshistorien "Maja" (1916). Åren 1888—91
var hon utgivare av
Fredrika-Bremer-förb:s tidskr. Dagny. — Gift 1) 1855
med prosten Bengt Gustaf Lindgren,
† 1858; 2) 1872 med direktorn vid
Blindinstitutet Petrus Kerfstedt.

R. A.

2. Kerfstedt, J o hannes, präst,
skolman, f. 17 jan. 1841 i Häggdångers
skn i Ångermanland, † 3 april 1921 i
Uppsala. Föräldrar: kyrkoherden
Jonas K. och Carin Brandell. Svåger till
K. 1. —• Efter skolstudier i Härnösand
och Östersund blev K. student i
Uppsala 1861. Han prästvigdes 1864, var
v. komminister i Ström, Jämtland,
1864—66 och folkskolinspektör i n.
Hälsinglands distrikt (Delsbo) 1866—
70. K:s insatser som präst och
folk-skolinspektör meriterade honom för
det ansvarsfyllda uppdraget att söka
sätta nytt liv i den i förfall stadda
Fjellstedtska skolan i Uppsala. Som
föreståndare för denna 1870—1920
(rektor till 1909) gjorde han en
mycket betydande insats. Med
initiativkraft och organisationsförmåga
arbetade han upp skolan, som
därigenom kom att inta en rangplats
inom sv. skolvärld. ■—• K. framträdde
även på många andra områden av det
kyrkliga livet som en gärna utåt
osynlig, alltid djärv, ofta framgångsrik
initiativtagare. Sålunda var han en
av tillskyndarna till de allm.
sv.-lutherska prästkonferenserna (1881—
1915) och tog initiativet till tidn. Vårt
Land, som utkom 1886—1908, samt var
drottning Sophias rådgivare i hennes
kristlig-filantropiska verksamhet. Han
intresserade sig aktivt för frågan om
prästernas utbildning och ekonomi och
grundade 1883 och 1885 de s. k.
Fjellstedtska studenthemmen i Uppsala,
liksom 1890 fören. De fattigas vänner,
numera Centralbyrån för hemarbete
därstädes. K. utgick från den
lågkyrkliga väckelsen och bibehöll
alltid en positiv inställning till
lekmannaverksamheten inom kyrkolivet.
Hans religiösa åskådning var
bekän-nelsetrogen men präglades av
tolerans och måtta. En varmhjärtad
religiositet och en sällsynt förmåga att
vinna människor gjorde honom till en

Axel Kerfve.

fascinerande personlighet, speciellt
skickad till ungdomsledare ännu vid
hög ålder. K. blev teol. hedersdr
1915. — Gift 186S med Swra
Fredrika Charlotte Nordien. — Litt.: E.
Stave, "J. K. En levnadsteckning"
(1924); G. Göthe, "J. K. åren 1906
—1921" (i Fjellstedtska skolan.
Års-skr. 1946). G. L—g.

Kerfve, se även Kärfve, s. 388.

Kerfve, Axel Amandus Erik,
författare, tidningsman, f. 25 sept. 1863
i Stockholm, † 26 aug. 1938 därstädes.
Föräldrar: hyrverksdelägaren Erik
Eriksson och Amanda Westerberg. —
Efter läroverksstudier i Stockholm
var K. 1883—88 privatlärare i språk
och matematik där. Sistn. år
inträdde han som volontär i Dagens
Nyheter för att året därpå bli
red.-sekr. i Sveriges Handelstidn. samt
1890—91 medarb. i Sv. Dagbladet.
Vidare var han medarb. i eller red. för
olika tidskr. och var 1908—14
litterär rådgivare åt Nordiska
bokförlaget. Som fri förf. lämnade han från
1885 bidrag, främst i
kulturhistoriska ämnen och stockholmiana, till olika
tidskr. Han var sekr. i
Stockholmsgillet 1914—18 och dess arkivarie
1918—33. — K. var på sin tid en
uppskattad förf. av pojk-, flick-,
äventyrs- och detektivböcker och
utvecklade en produktion av ibland ända
upp till sju böcker om året. Han skrev
även sederomaner med stockholmsk
miljö, historiska romaner,
följetonger, varietéspex och kupletter åt
flertalet av 1890-talets sv.
varietéartis-ter. Som kulturhistorisk förf.
framträdde han bl. a. med
"Bellmans-min-nen från Gröna Lund" (1897) och
"Stockholms-minnen från slutet av
1800-talet" (1925, anonymt).
Dessutom var han flitig översättare av
romaner samt vetenskapliga och
kulturhistoriska arbeten. —- Gift 1896
med Anna Ohlander. H. ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free